Gravida som har ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva – Kvalificerat rådgivande samtal

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationerna om kvalificerat rådgivande samtal för gravida som har ohälsosamma matvanor och är otillräckligt fysiskt aktiva påverkar både resursfördelning och organisation, eftersom hälso- och sjukvården behöver avsätta mer tid för detta. Myndigheten bedömer att hälso- och sjukvården behöver öka antalet kvalificerat rådgivande samtal till gravida som har ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva med omkring 9 000 per år. Det skulle innebära en ökad kostnad på omkring 57 miljoner kronor. Utvärderingen av de föregående riktlinjerna uppgav att 98 procent av alla gravida har kontakt med mödrahälsovården. Mödrahälsovårdsverksamheter är skyldiga att dokumentera och rapportera till Socialstyrelsens medicinska födelseregister om övervikt och fetma bland gravida [1]. Andelen gravida med övervikt och fetma vid inskrivning i mödrahälsovården var 26 procent respektive 14 procent år 2016 av totalt omkring 45 000 gravida, enligt det medicinska födelseregistret [1]. Socialstyrelsen använde samma underlag som för vuxna med särskild risk för att beräkna av antalet gravida kvinnor som skulle kunna få kvalificerat rådgivande samtal på grund av ohälsosamma matvanor. Detta bygger på ett kostindex som baseras på ett urval av de enkätfrågor som Livsmedelsverket har tagit fram som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalitet. Utifrån denna definition beräknades att omkring 20 procent av befolkningen hade betydande ohälsosamma matvanor i samband med de föregående riktlinjerna. Enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2016 är det knappt 10 procent av befolkningen som äter frukt eller grönt fem gånger per dag motsvarande 500 gram per dag. Vidare anger omkring 25 procent av befolkningen att de äter frukt och grönt högst en gång per dag år 2016 [2]. Omkring hälften av befolkningen är överviktig eller fet. Socialstyrelsen har också utgått från att kvalificerat rådgivande samtal har liknande effekt på intag av frukt och grönsaker hos gravida som hos vuxna med särskild risk. Socialstyrelsen beräknar förväntade ekonomiska konsekvenser utifrån antagandet att motsvarande hälften av dem som är överviktiga eller har fetma också har betydande ohälsosamma matvanor och är otillräckligt fysiskt aktiva. Gruppen som bör få kvalificerat råd¬givande samtal skulle under dessa förutsättningar vara omkring 9 000 kvinnor per år. Om kvalificerat rådgivande samtal sker som tillägg till den ordinarie graviditetsuppföljningen innebär det en extra kostnad för hälso- och sjukvården på 57 miljoner kronor. En stor organisatorisk konsekvens av denna åtgärd är att mödrahälsovården behöver säkerställa kompetens om hur ohälsosamma matvanor kan identi¬fieras och åtgärdas hos gravida.

Referenser

1. Statistikdatabas för gravida, förlossningar och nyfödda. Socialstyrelsen; 2017.
2. Matvanor - Nationella Tidsserier. Folkhälsomyndigheten; 2016.