Misstänkt akut ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans stora kärl, där trombektomi kan vara aktuellt – Datortomografi-angiografi, i direkt anslutning till datortomografi

Hälso- och sjukvården bör använda datortomografi-angiografi i direkt anslutning till undersökning med datortomografi i syfte att identifiera ocklusion av hjärnans stora kärl hos personer med misstänkt akut ischemisk stroke där trombektomi kan vara aktuellt.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden är en förutsättning för att kunna identifiera personer som är aktuella för behandling med trombektomi. Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Indikatorer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Behandling med trombektomi

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om behandling med trombektomi kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning och organisation, eftersom denna åtgärd tidigare endast använts i begränsad omfattning. Utöver detta så bedöms även rekommendationen om datortomografi-angiografi i syfte att identifiera personer som kan vara aktuella för trombektomi att påverka hälso- och sjukvårdens resurser.

År 2016 behandlades 498 personer i Sverige med trombektomi enligt Riksstroke [1]. Av dessa utfördes 424 vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus i Lund och Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Utöver dessa sjukhus finns verksamheter med kapacitet för trombektomi även på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping och Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Att 85 procent av trombektomierna utförs vid tre av landets sex nuvarande trombektomicentra talar för att trombektomibehandling i dag är ojämlikt fördelad i landet och också underutnyttjad.

De 498 personer som behandlades år 2016 kan jämföras med det förväntade antalet, som är cirka 1 200 personer (det vill säga 6 procent av alla fall av akut ischemisk stroke). Det förväntade antalet utgår från en bedömning av hur stor andel patienter med akut ischemisk stroke som sannolikt skulle kunna vara aktuella för trombektomibehandling [2]. Skattningen av andelen patienter som kan vara aktuella för behandlingen är dock osäker.

För att nå upp till 1 200 personer behöver ytterligare cirka 700 behandlingar per år genomföras. Den direkta kostnaden för ytterligare 700 trombektomibehandlingar och relaterade åtgärder såsom datortomografi-angiografi beräknas till 51–97 miljoner kronor per år [3-5]. Denna kostnad tar hänsyn till ambulanstransport från akutsjukhus till det sjukhus där trombektomi utförs. Vid trombektomi är den totala transporttiden till sjukhuset central. Eftersom akuttransport med helikopter i vissa delar av landet är det enda alternativet för att personer ska få behandling i tid har TLV beräknat kostnaderna för helikoptertransporter i sin hälsoekonomiska utvärdering av trombektomi [6].

Efter genomförd behandling förväntas den rekommenderade åtgärden resultera i stora besparingar. Detta då dessa åtgärder innebär minskade kostnader i områden utanför själva hälso- och sjukvården, såsom för hemtjänst, rehabilitering och särskilt boende för personer som insjuknat i stroke. I en analys innebär åtgärden exempelvis en besparing för kommuner och landsting på 267 miljoner kronor per år [26]. Kostnaderna var då skattade utifrån ett livslångt perspektiv baserats på fördelningar i Riksstroke. Besparingen på 267 miljoner uppkommer till följd av ett minskat resursbehov för särskilt boende (-231 miljoner kronor per år) och hemtjänst (-118 miljoner kronor per år), medan rekommendationen innebär en ökad resursförbrukning för hälso- och sjukvården (82 miljoner kronor per år). Eftersom åtgärden är relativt ny och det saknas långsiktiga data är dessa beräkningar osäkra och bör därför tolkas med viss försiktighet.

Det är i dagsläget inte möjligt att säkert skatta kostnader för hälso- och sjukvården för åtgärder i form av triage, vilka skulle öka andelen patienter som direkttransporteras till ett trombektomicentrum. För att bedöma denna åtgärd och andra åtgärder som kan öka antalet personer som kan erbjudas trombektomi, såsom utbildning och bättre information, krävs vidare forskning.

Referenser

  1. Riksstroke. Information hämtad maj 2017 från: http://www.riksstroke.org/sve/
  2. Health Technology Assessment (HTA) – Trombektomi med stent retrievers. Hämtad 2017-04-03 från http://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakkunniggrupper/hta/rapporter/2015/rapport-trombektomi-med-stent-retrievers-vid-akut-ischemisk-stroke-2015-09-24.pdf. 2015.
  3. Aronsson, M, Persson, J, Blomstrand, C, Wester, P, Levin, LA. Cost-effectiveness of endovascular thrombectomy in patients with acute ischemic stroke. Neurology. 2016; 86(11):1053-9.
  4. Steen-Carlsson, K, Andsberg, G, Petersson, J, Norrving, B. Long-term cost-effectiveness of thrombectomy for acute ischaemic stroke in real life: An analysis based on data from the Swedish Stroke Register. International Journal of Stroke. 2017; In press.
  5. TLV. Kunskapsunderlag. Hälsoekonomisk utvärdering av trombektomi för behandling av akut svår ischemisk stroke. Del 1. 2015. Hämtad 2017-04-03 från: http://www.tlv.se/Upload/Medicinteknik/kunskapsunderlag_trombektomi.pdf
  6. TLV. Kunskapsunderlag. Hälsoekonomisk utvärdering av trombektomi för behandling av akut svår ischemisk stroke. Del 2. 2016. Hämtad 2017-04-03 från: http://www.tlv.se/Upload/Medicinteknik/kunskapsunderlagtrombektomidel_2.pdf

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se