Vårdsökande med symtom på depression eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna – Hög tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov

Hälso- och sjukvården bör erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning till personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom.
Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU
Information
Stäng

Rangordning 1–10

Detta är åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet. Dessa åtgärder ger stor nytta vid de aktuella hälsotillstånden alternativt stor nytta i förhållande till kostnaden. Siffran 10 anger åtgärder som ger liten eller mycket liten nytta i förhållande till kostnaden.

Icke-göra

Icke-göra innebär att åtgärderna bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att åtgärderna inte ger någon nytta, att åtgärderna är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU

FoU står för forskning och utveckling. Till FoU hänförs åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Öppna alla +

Motivering till rekommendation

Åtgärden ger goda förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Hög tillgänglighet primär bedömning

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om ett effektivt omhändertagande kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning och organisation, eftersom detta kommer innebära ökade personalresurser och utbildningsinsatser. Detta kommer att öka kostnaderna på kort sikt, men innebära att fler patienter får adekvat behandling. Det innebär i sin tur minskade kostnader ur såväl ett hälso- och sjukvårdsperspektiv som ett samhällsperspektiv.

Socialstyrelsens rekommendation om ett effektivt omhändertagande omfattar hög tillgänglighet till primär bedömning samt aktiv uppföljning (hög kontinuitet).

Socialstyrelsen har i en nyligen publicerad rapport sammanställt landstingens och regionernas arbete för en mer lättillgänglig vård [1]. Där framgår det att de regionala handlingsplaner som tagits fram inom detta arbete sällan inkluderar mätbara mål och därför är svåra att följa upp. Vidare bedrivs arbetet oftast inom befintliga strukturer och har inte resulterat i nya lösningar och arbetssätt i någon större omfattning.

Den utmaning som oftast beskrivs i handlingsplanerna rör långa väntetider. Många landsting och regioner pekar speciellt på väntetider inom primärvård och BUP. I primärvården bidrar en situation med för få specialister inom allmänmedicin till bristande tillgänglighet och kontinuitet. Inom barn- och ungdomspsykiatrin anges den växande psykiska ohälsan bland barn och unga som anledning, vilken fortsätter att öka [2].

Sedan 2007 har regeringen och SKL träffat särskilda överenskommelser om tillgänglighet till BUP [3]. Enligt en särskild satsning på tillgänglighet är målet att minst 90 procent av barn och unga med psykisk ohälsa ska ha fått en första bedömning inom 30 dagar [4]. Enligt mätningarna för det första kvartalet 2016 når dock endast sju landsting upp till målen och för samtliga landsting varierar måluppfyllelsen mellan 26 och 96 procent [5]. I SKL´s nyligen publicerade kartläggning inom psykisk hälsa uppger flertalet landsting och regioner svårigheter att rekrytera psykologer till BUP [6].

Kontinuitet i vården (i form av planerad förnyad kontakt) ökar följsamheten till och effekten av behandling vid depression eller ångestsyndrom. Aktiv uppföljning och kontinuitet kräver dock resurser av hälso- och sjukvården. Det förutsätter också organisatoriska strukturer som möjliggör att kontinuiteten kan upprätthållas, till exempel mellan olika vårdnivåer. När initiala förändrings- och utvecklingsinsatser för att förbättra uppföljningen och kontinuiteten inom vården vid depression och ångestsyndrom är genomförda kan det dock antas att kostnaderna planar ut. I remissvaren från regionerna påtalas dock att de i tidigare satsningar inom till exempel diabetesvården erfarit att ökad tillgänglighet kan medföra ökat vårdbehov, varvid en förväntad utplaning då uteblir.

I Socialstyrelsens nulägesrapport från år 2009 konstateras att för cirka 10 procent av de som insjuknat i depression upphörde kontakten med sjukvården efter tre månader [7]. Enligt nationell statistik för primärvårdsbesök [8] och registerdata för diagnoserna depression eller ångestsyndrom [6] gäller detta cirka 16 500 patienter per år. Den årliga kostnaden för ytterligare ett respektive två läkarbesök under det första året skulle vara cirka 36–72 miljoner kronor [9], under förutsättning att detta skulle rymmas inom befintlig organisation.

Referenser

  1. En mer tillgänglig och patientcentrerad vård. Sammanfattning och analys av landstingens och regionernas handlingsplaner. Delrapport. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016. Rapport 2016-3-22.
  2. Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. Rapport 2013-5-43.
  3. Vårdgaranti och kömiljard. Uppföljning 2009–2011. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Rapport 2012-5-16.
  4. Överenskommelse mellan staten och SKL inom området psykisk ohälsa. Redovisning av 2015 års bedömning av grundkrav och prestationsmål. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015. Rapport 2015-12-17.
  5. Sveriges kommuner och landsting. Väntetider i vården. Barn och unga med psykisk ohälsa. Hämtad 2016-05-27 från http://www.vantetider.se/Kontaktkort/Sveriges/BUPdetalj/.
  6. Kartläggning 2016 - Barn och ungdomspsykiatrin. Uppdrag psykisk ohälsa. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting; 2017.
  7. Vård av patienter med depression och ångest. En nulägesrapport. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009. Rapport 2009-9-9.
  8. Sveriges kommuner och landsting. Väntetider i vården. Hämtad 2016-05-27 från http://www.vantetider.se/.
  9. Södra Regionvårdsnämnden. Regionala priser och ersättningar för Södra Sjukvårdsregionen 2016. Hela prislistan 2016. Hämtad 2016-05-27 från http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Sodra%20regionvardsnamnden/prislista/2016/helaprislistan2016.pdf.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad