| Genomgående arbetssätt |
| Delat beslutsfattande |
Bedöms inte påverka organisatoriska aspekter i hög grad. |
| Tidiga insatser vid insjuknande i psykos |
| Hög tillgänglighet till psykiatrisk bedömning av vårdbehov |
Ja. Bedöms leda till ökad bemanning och ändrad personalorganisation. |
| Konsultativ verksamhet där psykiatrin stödjer och handleder primärvården |
Ja. Bedöms påverka struktur för samverkan med angivna kontaktvägar. Primärvården behöver kontinuerlig tillgång till psykiatrisk specialistkompetens. |
| Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande |
Viss. Bedöms leda till ett visst utbildningsbehov i form av fortbildning och handledning. |
| Stöd för återhämtning i alla sjukdomsfaser |
| Intensiv case management enligt ACT-modellen |
Ja. Bedöms innebära en förändrad organisation. Team med olika yrkesgrupper behöver bildas vilket kräver ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. |
| Individanpassat stöd till arbete (IPS-modellen) |
Ja. Bedöms beröra ansvar, regelverk och finansiering för verksamheter och personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. |
| Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller |
Viss. Bedöms frigöra personella resurser inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. |
| Boendeinsatser i form av bostad först |
Ja. Bedöms bland annat kräva en förändring i kommunernas arbetssätt samt samverkan med psykiatrin. |
| Boendeinsatser i form av boendetrappa |
Viss. Bedöms frigöra personella resurser inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. |
| Kognitiv beteendeterapi |
Ja. Bedöms kräva ökad tillgång till utbildade psykologer och psykoterapeuter och löpande fortbildning och handledning, samt ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. |
| Psykopedagogisk utbildning |
Ja. Bedöms kräva ytterligare personalförstärkningar samt kompetensutveckling. Även handledning behövs. |
| Psykoedukation till närstående (familjepsykoedukation) |
Ja. Bedöms kräva ytterligare personalförstärkningar samt kompetensutveckling. Även handledning behövs. |
| Psykopedagogiska behandlingsprogram, t.ex. ESL och IMR |
Ja. Bedöms kräva fortbildning inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt utökad samverkan och gemensamma åtaganden för att underlätta ett genomförande. |
| Psykosocial insats mot självstigma enligt NECT-metoden |
Ja. Bedöms kräva ytterligare personalförstärkningar samt utbildning av kursledare. Viss handledning kan behövas. |
| Case management |
Ja. Team med olika yrkesgrupper behöver bildas. Ökad samverkan krävs mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. |
| Åtgärder för missbruk eller beroende integrerat med åtgärder för den psykiska sjukdomen |
Ja. Team med olika yrkesgrupper behöver bildas. Ökad samverkan krävs mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. |
| Daglig sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning |
Viss. Fortbildning i olika former som rör till exempel individinflytande, återhämtning och sociala stödinsatser bedöms vara nödvändiga. Därutöver krävs handledning. |
| Boendestöd i egen bostad |
Viss. Fortbildning och handledning av personalen förväntas behöva utökas. |
| Bostad med särskild service anpassad för personer med schizofreni |
Viss. Fortbildning och handledning av personalen förväntas behöva utökas. |
| Stöd och behandling vid akuta tillstånd |
| Mobil krisintervention |
Ja. Bedöms kräva multidisciplinära team med tillgänglighet dygnet runt. |
| Förebygga och behandla fysisk ohälsa |
| Beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor |
Bedöms inte påverka organisatoriska aspekter i hög grad. |
| Stöd i kontakter med somatisk vård |
Bedöms inte påverka organisatoriska aspekter i hög grad. |