Demenssjukdom – Långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg för personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg till personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom.
Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU
Information
Stäng

Rangordning 1–10

Detta är åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet. Dessa åtgärder ger stor nytta vid de aktuella hälsotillstånden alternativt stor nytta i förhållande till kostnaden. Siffran 10 anger åtgärder som ger liten eller mycket liten nytta i förhållande till kostnaden.

Icke-göra

Icke-göra innebär att åtgärderna bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att åtgärderna inte ger någon nytta, att åtgärderna är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU

FoU står för forskning och utveckling. Till FoU hänförs åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Öppna alla +

Motivering till rekommendation

Åtgärden har effekt på BPSD hos personer med demenssjukdom. Åtgärden är också en förutsättning för att vård- och omsorgspersonal ska kunna erbjuda en personcentrerad vård och omsorg till personer med demenssjukdom.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Utbildning, träning och handledning för vård- och omsorgspersonal

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om utbildning, träning och handledning i ett personcentrerat förhållningssätt för vårdpersonal kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resursfördelning och organisation. Anledningen är att kommunerna, landstingen och regionerna i större utsträckning än i dag behöver avsätta tid för långsiktig och kontinuerlig kompetensutveckling för personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom. En sådan insats skulle innebära en sammanlagd extra kostnad för socialtjänsten på 280–420 miljoner kronor per år på nationell nivå. Storleken på kostnaden för hälso- och sjukvården har inte kunnat beräknas.

Preliminära resultat från Socialstyrelsens enkät 2017 som var riktad till ett urval demensboenden visar att omkring hälften av verksamheterna har åtminstone någon anställd med särskild kompetens om demenssjukdomar, vilket innebär att de kan bidra med utbildning och handledning till den övriga personalgruppen. Samma resultat visas för hemtjänstenheter.

Demens ABC är en webutbildning som är framtagen av Svenskt Demenscentrum och som baseras på Socialstyrelsen nationella riktlinjer. Sedan utbildningen startade 2010 har den genomförts av mer än 100 000 personer. Utbildningen är relevant för ungefär 150 000 personer i olika professioner som i dag arbetar i kommuner, landsting och regioner samt i privata vård- och omsorgsföretag.

Preliminära resultat från Socialstyrelsens nationella utvärdering pekar också på att det är relativt ovanligt att personal i omsorgen får tillgång till extern handledning. Nästan hälften av demensboendena anger att ingen i personalgruppen fick tillgång till handledning under 2016 eller den första halvan av 2017. Mer än var fjärde boende som erbjöd extern handledning svarade att handledningen skedde mindre än en gång i halvåret. Möjligheterna till extern handledning tycks vara ännu mindre inom hemtjänsten.

År 2012 uppskattades 66 000 personer med demenssjukdom bo på särskilt boende. Bedömningar pekar på att personaltätheten motsvarar en personal per person med demenssjukdom, vilket skulle betyda omkring 66 000 personer om alla arbetar heltid [1]. De preliminära resultaten från den nationella utvärderingen tyder på att många demensboenden saknar personal med särskild kompetens om demenssjukdomar som kan bidra med utbildning och handledning till den övriga personalgruppen. En ökning av antalet personer med sådan kompetens med 10 000–15 000 personer skulle öka tillgängligheten på personal med denna kompetensprofil till demensboenden i Sverige. En motsvarande satsning för personer som arbetar inom hemtjänsten skulle innebära att förutsättningarna utvecklades även i denna del av omsorgen. En total förstärkning för att säkerställa att det skulle kunna finnas upp till två personer med särskild kompetens om demenssjukdom i varje boende eller personalgrupp i hemtjänsten skulle då riktas mot 20 000–30 000 personer inom omsorgen, vilket motsvarar cirka en femtedel av personalstyrkan.

Enligt Socialstyrelsens beräkning motsvarar kostnaden per person för utbildning, träning och handledning i personcentrerad vård, inklusive arbetstid, omkring 14 000 kronor [2]. Kostnaden för att ge denna form av utbildning till personal i hemtjänsten och i särskilda boenden som i dag inte har deltagit i utbildning skulle motsvara 280–420 miljoner kronor per år. Ytterligare kostnader kan tillkomma för andra personalgrupper som finns i hemsjukvården, primärvården och annan hälso- och sjukvård som ofta kommer i kontakt med personer med demenssjukdom

Referenser

  1. Wimo, AJ, L; Fratiglioni, L; Sandman, PO; Gustavsson, A; Sköldunger, A. . Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014.
  2. Chenoweth, L, King, MT, Jeon, YH, Brodaty, H, Stein-Parbury, J, Norman, R, et al. Caring for Aged Dementia Care Resident Study (CADRES) of person-centred care, dementia-care mapping, and usual care in dementia: a cluster-randomised trial. Lancet Neurol. 2009; 8(4):317-25

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad