Demenssjukdom, måttlig till svår – Särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Motivering till rekommendation
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Särskilt boende
Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om särskilt boende som är anpassat till personer med demenssjukdom kommer att påverka socialtjänstens resursfördelning. Anledningen är att fler särskilda boenden behöver anpassas till personer med demenssjukdom. Det saknas i nuläget entydiga definitioner av hur många boende det bör vara på en enhet för att den ska klassificeras som småskalig. I Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning om vård och omsorg om äldre 2012 angav nästan 75 procent av demensboendena att deras enheter omfattar 10 rum eller färre. Det vanligaste var att enheterna omfattade 8 rum [1]. Socialstyrelsens bedömning är att många särskilda boenden är småskaliga redan i dag. De kommuner som inte har småskaliga särskilda boenden behöver dock se över hur det särskilda boendets storlek påverkar möjligheten att erbjuda personcentrerad vård och omsorg för personer med demenssjukdom. På kort sikt kan detta innebära ökade kostnader för socialtjänsten. På längre sikt kan det dock bland annat leda till en mer anpassad boendemiljö som kan minska förekomsten av BPSD hos personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende. Det saknas underlag för att bedöma omfattningen av inkluderande boendemiljöer i särskilda boenden som är anpassade till personer med demenssjukdom. Det medför att Socialstyrelsen inte kan göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna och av hur stora kostnader som kan kopplas till inkluderande boendemiljöer i denna rekommendation.
Referenser
- Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar. 2014
Kunskapsunderlag
Hälsoekonomiskt underlag
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se