Vuxna som röker dagligen – Kvalificerat rådgivande samtal (beteendemedicinsk prevention och behandling)

Vid tillståndet eller populationen Vuxna som röker dagligen har åtgärden Kvalificerat rådgivande samtal (beteendemedicinsk prevention och behandling) prioritet 2

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Prioritet

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på rökstopp och åtgärden bedöms också vara kostnadseffektiv.

Kommentar: Denna rekommendation kommer från Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018). I riktlinjerna för ohälsosamma levnadsvanor styrs inte åtgärdernas rangordning lika tydligt av hälsotillståndets svårighetsgrad som i de nationella riktlinjerna för tandvård.

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se rekommendation 9* i bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

För fullständigt underlag, se rekommendation 9* i bilaga Kunskapsunderlag

Vid dagligrökning hos vuxna ger kvalificerat rådgivande samtal om rökning: • via personligt möte (face-to-face) 5,0 procentenheter fler (relativ risk, RR 1,53, KI 0,97–2,39) som slutar röka jämfört med rådgivande samtal vid minst 6 månaders uppföljning (låg tillförlitlighet) • via personligt möte (face-to-face) 2,2 procentenheter fler (RR 1,73 KI 1,05–2,87) som slutar röka jämfört med enkla råd vid minst 6 månaders uppföljning (måttlig tillförlitlighet) • via telefon, där den som röker själv tar kontakt med hjälplinjen, 2,9 procentenheter fler (RR 1,38, KI 1,28–1,49) som slutar röka jämfört med dem som fått självhjälpsmaterial vid minst 6 månaders uppföljning (måttlig tillförlitlighet) • via telefon, där rökavvänjaren tar kontakt med den som röker, 2,6 procentenheter fler (RR 1,27, KI 1,20–1,36) som slutar röka jämfört med ingen telefonrådgivning vid minst 6 månaders uppföljning (måttlig tillförlitlighet). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att uttala sig om effekten på rökstopp vid kvalificerat rådgivande samtal via personligt möte (face-to-face) jämfört med sedvanlig vård. Effekten av kvalificerat rådgivande samtal för rökavvänjning är kliniskt relevant, givet den stora betydelsen av att sluta röka för att minska risken att drabbas av framtida ohälsa. (Evidens)

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

Hälsoekonomiskt underlag

Resultat och metod

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Vuxna som röker dagligen – Kvalificerat rådgivande samtal (beteendemedicinsk prevention och behandling)

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad