Periimplantit – Lambåkirurgi med fickreduktion, vuxna

• Vid periimplantit har lambåkirurgi med fickreduktion, i kombination med en mekanisk rengöring och förbättrad munhygien, en måttlig effekt på den kliniska utläkningen av periimplantitläsionen och stabiliseringen av bennivån kring tandimplantat (expertgruppsbedömning).

• Måttlig effekt på klinisk utläkning av periimplantitläsionen och stabilisering av bennivån kring tandimplantat (Expertgruppsbedömning)

Det finns inga randomiserade kontrollerade studier av effekten av lambåkirurgi med fickreduktion i jämförelse med icke-kirurgisk mekanisk behandling av periimplantit.

Prospektiva fallstudier [1-4] med behandling av totalt 167 implantat (uppföljningstiden fem månader till fem år) och en kontrollgrupp med nio personer i en prospektiv studie (med tre års uppföljning) [5], har visat att en klinisk utläkning av periimplantitläsioner kan fås med mekaniska infektionsbehandlingar i kombination med lambåkirurgi, men att behandlingseffekten inte är förutsägbar. Procentandelen förlorade implantat på grund av fortsatt benförlust varierade mellan 0 och 26 procent (med ett medelvärde på 14 procent) i de fem studierna. Efter fem år redovisades en utläkning i 58 procent av de behandlade implantaten [1]. Implantatets ytstruktur kan vara en faktor av betydelse för utfallet av behandlingen. I en experimentell studie med en histologisk utvärdering [6] visas att ett bättre läkningsresultat uppnås efter en mekanisk infektionsbehandling i kombination med lambåkirurgi än efter en icke-kirurgisk instrumentering.

I en konsensusrapport från 2008 [7] dras slutsatsen att om icke-kirurgisk instrumentering inte resulterar i en utläkning av periimplantitläsionen rekommenderas en kirurgisk behandling (lambåkirurgi). Socialstyrelsens expertgruppsbedömning är att lambåkirurgi är en nödvändig behandlingsåtgärd i de flesta fall av periimplantit för att skapa åtkomlighet för avlägsnandet av den bakteriella biofilmen på implantatets gängade del.

En översyn av dessa riktlinjer gjordes 2020. SBU genomförde en litteratursökning 2019 men inga nya kontrollerade relevanta studier (med låg eller medelhög risk för bias) som bedömde effekten av kirurgisk behandling som tillägg till icke-kirurgisk mekanisk behandling och egenvård identifierades. Samtliga kunskapsunderlag som SBU har tagit fram finns på SBU:s webbplats, www.sbu.se.

Slutsatserna från 2011 baserades på att en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap, exempelvis evidens från studier utan jämförelsegrupp. Vid en ny litteratursökning 2020 identifierades två delvis relevanta systematiska översikter [8, 9], fyra observationsstudier [10-13] (sammanlagt 174 patienter med uppföljningstid två till elva år) samt två randomiserade kontrollerade studier [14-16] i vilka lambåkirurgi med fickreduktion användes i kontrollgruppen (totalt 130 patienter med uppföljningstid ett till tre år). Rapporterade behandlingseffekter avseende procentandelar implantat med utläkning och implantat som förlorats på grund av fortsatt benförlust är i linje med tidigare redovisade studier. I en av de rapporterade studierna redovisades fullständig utläkning (ingen blödning vid sondering, ficksonderingsdjup ≤5 mm och ingen ytterligare benförlust) av sjukdomstecken tre år efter behandling med lambåkirurgi vid 64 procent av icke-ytmodifierade implantat och vid 19 procent av ytmodifierade implantat [14]. Redovisade behandlingseffekter i granskade studier föranleder ingen ändring av tidigare slutsats.

I en internationell konsensusrapport från 2019 [17] bekräftades slutsatsen från tidigare konsensusrapport från 2008 [7] att om icke-kirurgisk instrumentering inte resulterar i en utläkning av periimplantitläsionen rekommenderas kirurgisk behandling (lambåkirurgi).

En potentiellt relevant pågående studie har identifierats (clinicaltrials.gov NCT02241577).

Referenser

För fullständigt underlag, se bilaga Hälsoekonomiskt underlag