Oral sjukdom eller identifierad risk för oral sjukdom – Orsaksinriktad behandling, barn och vuxna

Vid tillståndet eller populationen Oral sjukdom eller identifierad risk för oral sjukdom har åtgärden Orsaksinriktad behandling prioritet 3.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Prioritet

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Flera sjukdomar i munnen, till exempel karies och parodontit, har en stor svårighetsgrad, och 3 är då högsta möjliga rangordning. Åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet, och kostnaden bedöms vara måttlig per vunnen effekt. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men Socialstyrelsen har samlat in beprövad erfarenhet av åtgärden enligt en systematisk konsensusprocess.

Kommentar: Detta är en övergripande åtgärd som omfattar flera olika tillstånd och åtgärder i riktlinjerna. För specifika behandlingar av olika tillstånd, se respektive sjukdomsområde.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

När oral sjukdom eller risk för oral sjukdom har identifierats, till exempel i samband med en riskbedömning, så planeras det fortsatta omhändertagandet i samråd med individen. En orsaksinriktad behandling innebär att individens problem analyseras och att faktorer som bidrar till sjukdomen påverkas i en för individen positiv riktning. Behandlingsformen väljs utifrån den aktuella problemställningen och individens livssituation. Uppgifter från kvalitetsregistret SKaPa visar att många med risk för eller med etablerad oral sjukdom i huvudsak får reparativ vård och i mindre omfattning orsaksinriktad behandling i form av sjukdomsförebyggande och/eller sjukdomsbehandlande åtgärder. Vidare verkar personer med kariesrisk få relativt färre sjukdomsförebyggande eller sjukdomsbehandlande åtgärder jämfört med personer som har risk för parodontal sjukdom [1].

Indikatorer

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

Personer med oral sjukdom eller identifierad risk för oral sjukdom bör erbjudas stöd och behandling för att åtgärda orsaken till sjukdomen och inte enbart symtomatisk behandling (konsensus).

Personer med oral sjukdom eller identifierad risk för oral sjukdom bör erbjudas stöd och behandling för att åtgärda orsaken till sjukdomen och inte enbart symtomatisk behandling (konsensus). (Konsensus)

Biverkningar och oönskade effekter

Konsensusutlåtande

Socialstyrelsen har samlat in beprövad erfarenhet av åtgärden genom att en panel, bestående av yrkesverksamma personer med erfarenhet av åtgärden, har tagit ställning till följande påstående: Personer med oral sjukdom eller identifierad risk för oral sjukdom bör erbjudas stöd och behandling för att åtgärda orsaken till sjukdomen och inte enbart symtomatisk behandling. Konsensus uppnåddes eftersom 99 procent av 338 svarande instämde i påståendet.

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

Inga relevanta systematiska översikter eller RCT-studier som kan besvara frågeställningen identifierades vid litteratursökningen. De viktigaste orsakerna till exkludering av litteratur har varit avsaknad av tillförlitliga metoder för bedömning av risk för oral sjukdom (karies och parodontal sjukdom). Det saknas vidare studier som redovisar effekt av orsaksinriktad behandling på orala sjukdomar, hälsoutveckling och livskvalitet.

Referenser

Hälsoekonomiskt underlag

Resultat och metod

Referenser

För fullständigt underlag, se bilaga Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Oral sjukdom eller identifierad risk för oral sjukdom – Orsaksinriktad behandling, barn och vuxna

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Beskrivning av tillstånd och åtgärd + Öppna Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Indikatorer + Öppna Indikatorer

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad