Initial kronkaries med risk för progression – Fluoridtuggummi flera gånger dagligen, vuxna

Vid tillståndet eller populationen Initial kronkaries med risk för progression har åtgärden Fluoridtuggummi flera gånger dagligen prioritet 9.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Prioritet

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 3 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Tuggummit har ingen till låg hämmande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluoridtandkräm och har en mycket liten positiv påverkan på oral hälsa. Socialstyrelsen bedömer att kostnaden är hög till mycket hög per vunnen effekt. Tuggummits tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

För vuxna som har initial kronkaries med risk för progression har användningen av fluoridtuggummi flera gånger dagligen ingen till låg hämmande tilläggseffekt (expertgruppsbedömning).

Ingen till låg hämmande tilläggseffekt (Expertgruppsbedömning)

Det finns inga studier som har utvärderat effekten av fluoridtuggummi för behandling av initial kronkaries med risk för progression. Ett vetenskapligt underlag saknas även för den kariesförebyggande effekten. Fluoridtuggummi (vanligen med 0,25 milligram fluorid) rekommenderas i dag som ett alternativ till andra sätt att tillföra fluorid (exempelvis tabletter och sköljningar). Det saknas dock randomiserade kontrollerade studier eller kliniska kontrollerade studier av den kariesförebyggande effekten av fluoridtuggummi. I en fältstudie med lågt bevisvärde, som omfattade 250 barn vardera i åldersgrupperna 6–7, 9–10 och 12–13 år, visas efter 12–30 månader att fluoridtuggummi som är sötat med xylitol eller sorbitol har en kariesförebyggande effekt motsvarande den vid fluoridsköljningar [1].

Effekten av fluoridtuggummi diskuteras i två översiktsartiklar [2, 3]. Sammantaget visar de experimentella studier som redovisas att fluoridtillsatsen till tuggummi resulterar i förhöjda fluoridkoncentrationer samt har en effekt på såväl kariesresistensen som utläkningen av karieslesioner samt att det påverkar en rad mikrobiologiska faktorer som är associerade till en minskad kariesutveckling [4-12]. Dessutom är det visat att sockerfritt tuggummi som är sötat med xylitol eller sorbitol har en låg kariespreventiv effekt [3, 13-18]. Det är rimligt att anta att tillsatsen av fluorid inte minskar den kariesförebyggande effekten. Den progressionshämmande effekten av fluoridtuggummi får därför anses som ingen till låg.

En översyn av dessa riktlinjer gjordes 2019 men inga nya studier identifierades.

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

Referenser

Barmes, D, Barnaud, J, Khambonanda, S, Infirri, JS. Field trials of preventive regimens in Thailand and French Polynesia. International dental journal. 1985; 35(1):66-72.
Imfeld, T. Chewing gum--facts and fiction: a review of gum-chewing and oral health. Crit Rev Oral Biol Med. 1999; 10(3):405-19.
Ly, KA, Milgrom, P, Rothen, M. The potential of dental-protective chewing gum in oral health interventions. Journal of the American Dental Association (1939). 2008; 139(5):553-63.
Bruun, C, Givskov, H. Release of fluoride from fluoride-containing chewing gum. Community Dent Oral Epidemiol. 1978; 6(1):27-9.
Ekstrand, J, Birkhed, D, Lindgren, LE, Oliveby, A, Edwardsson, S, Frostell, G. Effect of repeated intake of a sugar free fluoride-containing chewing gum on acidogenicity and microbial composition of dental plaque. Scand J Dent Res. 1985; 93(4):309-14.
Hattab, FN, Green, RM, Pang, KM, Mok, YC. Effect of fluoridecontaining chewing gum on remineralization of carious lesions and on fluoride uptake in man. Clin Prev Dent. 1989; 11(6):6-11.
Lamb, WJ, Corpron, RE, More, FG, Beltran, ED, Strachan, DS, Kowalski, CJ. In situ remineralization of subsurface enamel lesion after the use of a fluoride chewing gum. Caries research. 1993; 27(2):111-6.
Sjögren, K. How to improve oral fluoride retention? Caries research. 2001; 35 Suppl 1:14-7.
Sjögren, K, Ruben, J, Lingström, P, Lundberg, AB, Birkhed, D. Fluoride and urea chewing gums in an intra-oral experimental caries model. Caries research. 2002; 36(1):64-9.
Oztas, N, Bodur, H, Olmez, A, Berkkan, A, Cula, S. The efficacy of a fluoride chewing gum on salivary fluoride concentration and plaque pH in children. Journal of dentistry. 2004; 32(6):471-7.
Giuca, MR, Saracino, S, Giannotti, E, Ceccarini, A. Oral clearance of NaF from chewing gum and tablets in children and adults. Eur J Paediatr Dent. 2007; 8(1):19-24.
Bijella, MF, Brighenti, FL, Buzalaf, MA. Fluoride kinetics in saliva after the use of a fluoride-containing chewing gum. Braz Oral Res. 2005; 19(4):256-60.
SBU. Prevention of Dental Caries. A Systematic review. The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU report No161 In Swedish. 2002.
Mäkinen, KK, Scheinin, A. Turku sugar studies. VI. The administration of the trial and the control of the dietary regimen. Acta odontologica Scandinavica. 1976; 34(4):217-39.
Peng, B, Petersen, PE, Bian, Z, Tai, B, Jiang, H. Can school-based oral health education and a sugar-free chewing gum program improve oral health? Results from a two-year study in PR China. Acta odontologica Scandinavica. 2004; 62(6):328-32.
Deshpande, A, Jadad, AR. The impact of polyol-containing chewing gums on dental caries: a systematic review of original randomized controlled trials and observational studies. Journal of the American Dental Association (1939). 2008; 139(12):1602-14.
Van Loveren, C. Sugar alcohols: what is the evidence for cariespreventive and caries-therapeutic effects? Caries research. 2004; 38(3):286- 93.
Burt, BA. The use of sorbitol- and xylitol-sweetened chewing gum in caries control. Journal of the American Dental Association (1939). 2006; 137(2):190-6.

Hälsoekonomiskt underlag

Resultat och metod

Referenser

För fullständigt underlag, se bilaga Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Initial kronkaries med risk för progression – Fluoridtuggummi flera gånger dagligen, vuxna

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad