I granskningen ingår fyra systematiska översikter från Cochrane [1-4]. Slutsatserna för samtal via personligt möte (face-to-face) baseras på 4 randomiserade kontrollerade studier (RCT) med totalt 1 376 personer för kvalificerat rådgivande samtal jämfört med rådgivande samtal, 7 RCT med 3 327 personer jämfört med enkla råd och 2 RCT med 431 personer jämfört med sedvanlig vård. Slutsatserna för samtal via telefon baseras på 64 randomiserade kontrollerade studier med totalt 60 428 personer.
I studierna där samtal gavs via personligt möte (face-to-face) har deltagarna främst rekryterats från hälso- och sjukvården och åtgärden har utförts av olika personalkategorier. Det framgår inte helt tydligt i alla studier vilken träning som utföraren fått, men ofta anges att de är specialister på rådgivning kring rökavvänjning. Några studier har angett det teoretiska ramverket kring interventionen eller angett att fokus har legat på motiverande samtal (MI), där utförarna har fått utbildning och testats för sin kompetens.
I studierna gavs åtgärden kvalificerat rådgivande samtal antingen som ett längre inledande samtal med uppföljande telefonsamtal, upprepade kortare eller längre samtal. Ofta kompletterades samtalen med till exempel självhjälpsmanualer, broschyrer och uppmaning om att självmonitorera sitt beteende. Jämförelsen rådgivande samtal gavs under en konsultation i cirka 10–15 minuter och enkla råd varade i genomsnitt fem minuter.
Studierna har en uppföljningstid på minst 6 månader, men flertalet följde upp till 12 månader. Effektmåttet rökstopp var ofta validerat med någon objektiv metod.
I studierna där samtal gavs via telefon presenteras två analyser; en på studier i vilka den som röker kontaktar hjälplinjen, och en på studier i vilka den som röker blir kontaktad av rökavvänjaren. Kontrollgruppen fick i jämförelse 1 i de allra flesta studierna självhjälpsmaterial efter kontakt med en hjälplinje, medan kontrollgruppen i jämförelse 2 fick endast självhjälpsmaterial, enkla råd, rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal eller läkemedelsbehandling. Behandlingsgruppen fick förutom samma åtgärd som kontrollgruppen även telefonrådgivning. Antalet samtal varierade från 1-12 och var flexibelt i en del studier. Längden på samtalen varierade också, 10-20 minuter var vanligt, även om det första samtalet kunde vara längre. Vanligtvis gavs rådgivningen av professionella rådgivare eller tränad sjukvårdspersonal. Få studier validerade resultatet biokemiskt utan redovisade självrapporterade resultat.
En översikt av Bully och medarbetare lästes i fulltext men exkluderades eftersom den inte innehöll studier som svarade på frågeställningen eller så hade studierna fångats upp i de andra översikterna som ingår i detta underlag [5]. En annan systematisk översikt [6] exkluderades eftersom den redovisar utfallsmått som inte är relevanta för den aktuella frågeställningen. Ytterligare en systematisk översikt [7] exkluderades eftersom den var inaktuell (litteratursökningen gjordes 2005), dessutom ingick endast studier på gravida kvinnor och nyblivna mammor. En fjärde systematisk översikt [8] exkluderades eftersom de ingående studierna ingick i översikten av Stead och medarbetare [4].