Unga vuxna som har ett riskbruk av alkohol – Webbaserad intervention
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Rangordning 1–10
Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.
Icke-göra
Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.
FoU (forskning och utveckling)
Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Motivering till rekommendation
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
Med riskbruk av alkohol avses en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol eller intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden. Riskbruk av alkohol är förenat med en ökad risk för lång- eller kortvariga skadliga konsekvenser. I Sverige definieras riskbruk som mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor eller minst 5 standardglas för män respektive 4 för kvinnor vid samma tillfälle. Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.
Bland personer med en alkoholkonsumtion som motsvarar ett riskbruk kan det finnas personer som redan har utvecklat ett missbruk eller beroende. I de vetenskapliga studier som ligger till grund för riktlinjernas rekommendationer ingår dock inte personer med alkoholberoende och de omfattas därför inte heller av rekommendationerna. Rekommendationer om vård och behandling vid alkoholberoende finns i stället i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
Webbaserad intervention för att stödja en beteendeförändring relaterad till bruk av alkohol hos unga vuxna kan innebära webb-/datorbaserad feedback utifrån sociala normer och syfta till att påverka individens föreställningar om vad som är normativt drickande. Interventionerna kan bestå av en bedömning av alkoholkonsumtion och feedback som jämför individens rapporterade konsumtion och vad hon/han upplever är normal konsumtion med den verkliga snittkonsumtionen i befolkningen.
Kunskapsunderlag
För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag
Åtgärdens effekt
Vid riskbruk av alkohol bland unga vuxna har webbaserad intervention, jämfört med endast bedömning av alkoholkonsumtion, kort alkoholinformation, ingen eller annan intervention
- en liten effekt (SMD = -0.15, KI = -0.24, -0.06) på intensivkonsumtion 0-3 månader efter interventionen (begränsat vetenskapligt underlag)
- en liten effekt (SMD = -0.07; KI = -0.12, -0.02) på intensivkonsumtion fyra månader efter interventionen (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
- en liten effekt (Cohen’s = 0.13-0.18) på alkoholkonsumtion i volym 5-12 månader efter interventionen (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
- en liten eller ingen effekt (Cohen’s = 0.03-0.28) på alkoholkonsumtion i frekvens 5-12 månader efter interventionen (begränsat vetenskapligt underlag)
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att kunna bedöma den vetenskapliga evidensen gällande det högsta värdet av alkoholkoncentration i blodet (Peak BAC).
Effekten är kliniskt relevant eftersom både intensivkonsumtion och hög alkoholkonsumtion ökar risken för utvecklandet av alkoholbrukssyndrom. Även om effektstorleken är liten så är effekten av digitala metoder bland unga vuxna med riskbruk av alkohol varaktig både på kort (0-3 månader) och lång sikt (4 eller fler månader) efter interventionen för intensivkonsumtion. För alkoholkonsumtion i volym och frekvens är digitala metoder effektiv på lång sikt (5-12 månader). För samtliga utfall, förutom alkoholkonsumtion i volym, är det vetenskapliga underlaget begränsat vilket betyder att RCT med färre metodologiska brister är önskvärda innan den kliniska relevansen fullständigt kan bedömas. För alkoholkonsumtion i volym är den vetenskapliga evidensen måttligt stark vilket innebär att det går att fastställa att digitala metoder har en klinisk relevans för unga vuxna med riskbruk av alkohol, även om effekten är liten.
Biverkningar och oönskade effekter
Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.
Granskade studier
Studier som ingår i granskningen
I granskningen ingår 2 systematiska översikter. Den första översiktsstudien och meta-analysen utvärderade effekten av individ-, grupp- och webbaserade interventioner som bygger på att påverka sociala normer bland högskole- eller universitetsstudenter. Endast webbaserade interventioner ingår i denna granskning. Interventionen utvärderar webb/datorbaserad feedback utifrån sociala normer. Denna interventionstyp syftar till att påverka individers föreställningar om vad som är normativt drickande och består ofta av en screening och feedback som jämför individens självrapporterade konsumtion och vad hon/han rapporterar är normal konsumtion med snittkonsumtionen bland befolkningen. Kontrollgruppen erhöll ingen intervention, kort alkoholinformation eller annan intervention. Ett flertal olika utfall studerades med separata meta-analyser. Dessa utfall redovisades separat för utfall 0-3 månader samt 4+ (eller fler) månader efter interventionen. En del av dessa utfall gick inte att använda i denna granskning eftersom studier inkluderades som inte var på en riskbrukspopulation. De utfall som kunde användas var intensivkonsumtion 0-3 månader och 4 eller fler månader efter interventionen samt högsta uppmätta alkoholkoncentration i blodet (Peak BAC) fyra eller fler månader efter interventionen [1]. Eftersom utfallen alkoholkonsumtion i volym och frekvens inte gick att använda från ovanstående översiktsstudie så användes en andra systematisk översiktsstudie för dessa effektmått. I denna översiktsstudie utvärderades webbaserade korta interventioner bland högskole- och universitetsstudenter (kortare än 15 minuter) som bygger på feedback utifrån sociala normer och syftar till att påverka individens föreställningar om vad som är normativt drickande. Interventionerna består ofta av en screening och feedback som jämför individens rapporterade konsumtion och vad hon/han upplever är normal konsumtion med den verkliga snittkonsumtionen bland befolkningen. Kontrollgruppen erhöll enbart screening, ingen intervention eller annan åtgärd. Alkoholkonsumtion i volym redovisades som antal drinkar (oklar storlek) per vecka eller månad och alkoholkonsumtion i frekvens redovisades som antal dryckestillfällen per vecka eller månad. De enskilda RCT i översiktsstudien hade olika uppföljningsperioder och denna granskning tar upp RCT som hade 5-12 månaders uppföljningstid eftersom flest RCT befann sig inom detta uppföljningsintervall [2].
Effektmåttet A, intensivkonsumtion omfattar 40 gram etanol eller mer per tillfälle för kvinnor och 60 gram eller mer för män. Slutsatsen för uppföljning av webbaserad intervention 0-3 månader efter interventionen baseras på 14 RCT och totalt 8744 personer. Slutsatsen för uppföljning 4 eller fler månader efter interventionen baseras på 10 RCT och totalt 10719 personer. Effektmåttet B, alkoholkonsumtion i volym omfattar antal drinkar per vecka eller månad 5-12 månader efter interventionen. Slutsatsen för effektmått B baseras på 4 RCT och totalt 5944 personer. Effektmåttet C, alkoholkonsumtion i frekvens omfattar antal dryckestillfällen per vecka eller månad. Slutsatsen för effektmått C baseras på 5 RCT och totalt 9366 personer. Effektmåttet D, alkoholkonsumtion i Peak BAC omfattar den högsta uppmätta alkoholkoncentrationen i blodet 4 eller fler månader efter interventionen. Slutsatsen för effektmått D baseras på 3 RCT och totalt 355 personer.
Även om dessa systematiska översiktsstudier enbart inkluderade högskole- och universitetsstudenter så visar studier mycket små skillnader mellan denna målgrupp och andra unga vuxna 19-29 år i Sverige gällande både konsumtion och riskkonsumtion av alkohol [3].
706 abstract extraherades för granskning. 17 av dessa abstracts bedömdes relevanta utifrån de uppställda kriterierna för PICO och granskades på fulltextnivå. Av dessa bedömdes 5 uppfylla kriterierna för PICO. Av de fem översiktsstudierna som bedömdes uppfylla kriterierna för PICO exkluderades en översiktsstudie på grund av att inga effektstorlekar presenterades samt att det inte framgick huruvida utfallen var definierade på förhand [4], en systematisk översikt och tillika meta-analys exkluderades på grund av att det inte var möjligt att urskilja huruvida de enskilda studierna baserades på riskbruk eller inte [5], en systematisk översikt exkluderades på grund av att en senare uppdatering publicerats [6].
Information som saknas i studierna
Ingen relevant information saknas i studierna.
Referenser
- Foxcroft, DR, Moreira, MT, Almeida Santimano, NM, Smith, LA. Social norms information for alcohol misuse in university and college students. Cochrane Database Syst Rev. 2015; (12):CD006748.
- Leeman, RF, Perez, E, Nogueira, C, DeMartini, KS. Very-Brief, Web-Based Interventions for Reducing Alcohol Use and Related Problems among College Students: A Review. Front Psychiatry. 2015; 6:129.
- Eriksson, A, Olsson, B. Alkoholvanor bland studerande: Konsumtion, konsekvenser och attityder bland högskolestuderande och övriga i åldrarna 19-29 år (SoRAD Rapportserie, nr 19). Stockholm: Stockholms Universitet, SoRAD; 2004
- Bhochhibhoya, A, Hayes, L, Branscum, P, Taylor, L. The Use of the Internet for Prevention of Binge Drinking Among the College Population: A Systematic Review of Evidence. Alcohol Alcohol. 2015; 50(5):526-35.
- Dotson, KB, Dunn, ME, Bowers, CA. Stand-Alone Personalized Normative Feedback for College Student Drinkers: A Meta-Analytic Review, 2004 to 2014. PLoS One. 2015; 10(10):e0139518.
- Moreira, MT, Smith, LA, Foxcroft, D. Social norms interventions to reduce alcohol misuse in university or college students. Cochrane Database Syst Rev. 2009; (3):CD006748.
Hälsoekonomiskt underlag
Kostnad per effekt av åtgärd
Underlaget för att bedöma kostnadseffektiviteten av webbaserade interventioner för unga vuxna som har ett riskbruk av alkohol är otillräckligt. Ingen studie har utvärderat kostnadseffektiviteten av webbaserade interventioner som enbart riktar sig mot denna målgrupp.
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se