Unga under 18 år som använder tobak – Familjestödsprogram

Med tobaksbruk avses rökning eller snusning, både dagligt bruk och mer sporadiskt bruk och oavsett mängd cigaretter. Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Det finns en vetenskapligt belagd risk för över 50 rökrelaterade sjukdomar, bland annat ett antal olika cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen. All rökning, även tillfällig rökning och i små mängder, är förenad med hälsorisker, men risken ökar med antalet cigaretter man röker och hur länge man har rökt.

Vid snusning placeras tobaken mellan läpp och tandkött så att nikotin absorberas genom munslemhinnan. Det ger en jämn och ofta hög nivå av nikotin i blodet. Snusare exponeras ofta för högre nikotinnivåer än rökare. Snusning leder på kort sikt till ökad puls, förhöjt blodtryck och stresspåslag. På lång sikt har snusning visats öka risken för vissa typer av cancer, övervikt och typ 2-diabetes. Man ser också en ökad dödlighet i hjärtinfarkt och stroke, samt ökad totalmortalitet hos snusare.

Familjestödprogram har fokus på hela familjen och inkluderar vanligen olika komponenter som samtal, information och praktiska övningar. Åtgärden är vanligtvis strukturerad och teoribaserad, det vill säga bygger på tydliggjorda antaganden om hur och varför de fungerar och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Det kan till exempel innebära att arbeta med motiverande strategier, uppmana familjen att sätta upp mål för sin förändring, främja en auktoritativ föräldrastil och att som förälder fungera som en förebild, arbeta med stimuli-kontroll och copingstrategier. Syftet är att genom föräldrarna påverka barnets eller ungdomens beteende och åtgärden fokuserar också på att stärka barnets psykosociala och emotionella utveckling.

För fullständigt underlag, se rekommendation 47 i bilaga Kunskapsunderlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet. (Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.)