Bröstcancer

Senast uppdaterad: 2011-12-01

Koder (ICD-10-SE)

C50

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid icke-spridd bröstcancer är sjukskrivning i upp till 3 veckor efter bröstbevarande operation med mindre lymfkörtelingrepp vägledande i de fall där ingen tilläggsbehandling ska ges.
  • Vid icke-spridd bröstcancer när större lymfkörtelingrepp och/eller mastektomi utförts kan sjukskrivning i upp till 6 veckor vara motiverad i de fall där ingen tilläggsbehandling ska ges. Överväg arbetsanpassning och partiell sjukskrivning.
  • Vid icke-spridd bröstcancer under den postoperativa cytostatikabehandlingsperioden, i regel 5 månader, är arbetsförmågan ofta helt nedsatt. Hos en mindre andel patienter finns arbetsförmåga mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och successiv återgång i arbete med partiell sjukskrivning är oftast aktuellt. För patienter som erhåller preoperativ cytostatikabehandling krävs oftast längre sjukskrivningsperiod än ovan.
  • Vid icke-spridd bröstcancer under den postoperativa cytostatikabehandlingsperioden, i regel 5 månader, är arbetsförmågan ofta helt nedsatt. Hos en mindre andel patienter finns arbetsförmåga mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och successiv återgång i arbete med partiell sjukskrivning är oftast aktuellt. För patienter som erhåller preoperativ cytostatikabehandling krävs oftast längre sjukskrivningsperiod än ovan.
  • Vid icke-spridd bröstcancer under komplikationsfri strålbehandling är arbetsförmågan ofta god. Om patienten behöver avstå från arbete för att behandlingen ska kunna genomföras kan sjukpenning i förebyggande syfte bli aktuellt. Patienter som fått cytostatikabehandling före strålbehandling har ofta helt nedsatt arbetsförmåga under behandlingen pga. kvarstående biverkningar.
  • Vid icke-spridd bröstcancer och hormonell behandling eller antikroppsbehandling medför för de flesta patienter möjlighet att återgå i arbete åtminstone på deltid.
  • Vid spridd bröstcancer är sjukskrivning under lång tid – 1 år eller längre – ofta motiverad, men i perioder med remission (förbättring) kan arbetsförmåga finnas.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

1) Bröstcancer, icke spridd: Psykiska reaktioner som sätter ned arbetsförmågan är vanligt såväl vid diagnosbesked som under och en tid efter behandlingen . Vanligt förekommande är akut och/eller försenad krisreaktion, depressiva symtom, ångest, oro för återfall och sömnstörning (se adekvat rekommendation för psykiska diagnoser). Etablera en samtalskontakt så tidigt som möjligt för de patienter som behöver hjälp och stöd.

Uppmuntra till fysisk aktivitet för att minska trötthet och ge ökad livskvalitet. Ökad fysisk aktivitet innebär ingen ökad risk för lymfödem.

Om patienten behöver avstå från arbete för att behandlingen ska kunna genomföras kan sjukpenning i förebyggande syfte bli aktuellt.

2) Bröstcancer, spridd: Psykiska reaktioner som sätter ned arbetsförmågan är vanligt (se adekvat rekommendation för psykiska diagnoser). Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion och arbetsförmåga, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande).

En tidig dialog med patienten angående sjukskrivningsfrågor rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen.

Symtom, prognos, behandling

Funktionsnedsättning

Referenser

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter om försäkringsmedicinskt beslutsstöd? Kontakta oss på forsakringsmedicinskt.beslutsstod@socialstyrelsen.se