Stroke eller TIA – Strukturerad uppföljning i öppen vård

Hälso- och sjukvården bör erbjuda strukturerad uppföljning (där personal med rätt kompetens finns tillgänglig och där återbesökens innehåll och frekvens bestäms av patientens behov) i öppen vård till personer med stroke eller TIA.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Åtgärden minskar risken för att återinsjukna i stroke, annan hjärtkärlhändelse eller död. Åtgärden leder dessutom till ökat fysiskt och psykiskt välmående och ökad livskvalitet samt ökar förutsättningarna för att patienten ska få rätt och individanpassade åtgärder. Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande.
Kommentar: Åtgärden utesluter inte annan vårdkontakt innan den strukturerade uppföljningen.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Indikatorer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Strukturerad uppföljning

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om strukturerad uppföljning inom 3–6 månader efter stroke och inom 1–3 månader efter TIA kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning och organisation. Detta eftersom den strukturerade uppföljning som Socialstyrelsen rekommenderar inte är rutin i dag och att det kommer att krävas ytterligare personal för att införa rutiner och genomföra denna åtgärd. Tillgång till resurser som ingår i det multidisciplinära teamet (med specialistkompetens om stroke) kommer att behövas även efter att patienterna skrivs ut från sjukhusens strokeenheter.

Socialstyrelsen bedömer att hälso- och sjukvården kommer att behöva öka antalet patienter som får strukturerad uppföljning efter stroke och TIA till 20 000 årligen (varav 14 000 insjuknat i stroke och 6 000 i TIA). Det skulle innebära en ökad kostnad för hälso- och sjukvården på 120 miljoner kronor per år på nationell nivå. Detta är förmodligen dock en överskattning, eftersom åtgärden till viss del ersätter nuvarande efterkontroller i primärvården.

Kostnadsberäkningen har utgått från att den strukturerade uppföljningen under de närmaste åren kommer att erbjudas på eller i direkt anslutning till sjukhus (strokeenheter, rehabiliteringskliniker, neuroteam med tillgång till läkare eller multidisciplinära team som koordinerar tidig understödd utskrivning). Beräkningen baseras på antagandet att alla personer med stroke eller TIA kommer på ett första besök hos läkare med tillgång till teammedlemmar (20 000 × 5 100 kronor), varefter 30 procent av patienterna kommer på ytterligare ett sjuksköterskebesök med tillgång till teammedlemmar (6 000 × 2 100 kronor) [1]. Av dessa kommer 30 procent att behöva ett tredje besök (räknat på sjuksköterska med tillgång till teammedlemmar 1 800 × 2 100 kronor).

Det finns regionala skillnader och konsekvenserna kan därför bli både större och mindre på lokal nivå. Den strukturerade uppföljningen kan i sig medföra en ökning av insatta åtgärder för att förändra ohälsosamma levnadsvanor, medicinska åtgärder eller rehabiliteringsåtgärder, vilket aktuella beräkningar inte tagit hänsyn till. Vissa patienter kan även efter ett eller flera år ha fortsatta behov av strukturerad uppföljning. Eftersom det saknas data har inte heller långsiktiga ekonomiska effekter inkluderats i beräkningen.

Referenser

  1. Regional DRG-prislista för Sydöstra sjukvårdsregionen år 2017, Läns- och länsdelssjukhus, baserad på NordDRG CC-version. 2017. Hämtad 2017-04-03 från: http://plus.rjl.se/infofiles/infosida41089/prislista2017slutversion8_0.pdf

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se