Spasticitet som orsakar problem efter stroke – Botulinumtoxin i kombination med andra rehabiliteringsåtgärder

Hälso- och sjukvården kan erbjuda behandling med botulinumtoxin i kombination med andra rehabiliteringsåtgärder (såsom arbetsterapi, fysioterapi eller ortoser) till personer med spasticitet som orsakar problem efter stroke.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på spasticiteten i den behandlade muskelgruppen, aktivitetsbegränsning vid spasticitet i övre extremiteten samt på motorisk funktion vid spasticitet i nedre extremiteten. Åtgärden har en låg till måttlig kostnad per effekt jämfört med rehabiliteringsåtgärder utan behandling med botulinumtoxin. Åtgärdens effekt på smärta, ADL och hälsorelaterad livskvalitet är oklar.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Indikatorer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Behandling vid spasticitet

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om behandling med botulinumtoxin kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning och organisation. Detta eftersom det krävs uppbyggnad av särskilda spasticitetsmottagningar med kompetens för att administrera behandlingen i kombination med träningsprogram (fysioterapi eller arbetsterapi). Utöver detta behövs utbildning av personal. Även kostnader för själva läkemedlet tillkommer.

Kostnadsberäkningen baseras på bedömningen att hälso- och sjukvården kan öka antalet personer som får behandling med botulinumtoxin vid spasticitet efter stroke till 7 650 personer. Denna bedömning baseras på uppskattningen att 6 procent av de som insjuknat i stroke (andelen i befolkningen i Sverige är 150 000 personer) har behov av spasticitetsbehandling, vilket innebär cirka 9 000 personer. Av dessa får enbart cirka 15 procent behandling i dag.

Om resterande 85 procent skulle erbjudas åtgärden innebär det därmed en extra kostnad för hälso- och sjukvården på 99 miljoner kronor utslaget på en femårsperiod på nationell nivå (9 000 × 0,85 × 12 900 kronor) [1]. En skattning är att 34 procent av dessa kostnader, cirka 34 miljoner kronor, uppstår under det första året efter insjuknande i stroke.

Referenser

  1. Doan, QV, Gillard, P, Brashear, A, Halperin, M, Hayward, E, Varon, S, et al. Cost-effectiveness of onabotulinumtoxinA for the treatment of wrist and hand disability due to upper-limb post-stroke spasticity in Scotland. Eur J Neurol. 2013; 20(5):773-80.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se