Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, självstigmatisering – Psykosocial insats för att minska självstigmatisering, enligt NECT-metoden
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Motivering till rekommendation
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Psykosocial insats mot självstigma enligt NECT-metoden
Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om psykosocial insats enligt NECT-metoden leder till ökade kostnader på kort sikt, men konsekvenserna kan se olika ut beroende på hur verksamheten bedrivs i nuläget. Om man redan arbetar med evidensbaserade psykosociala insatser innebär det inte några stora konsekvenser att införa NECT-metoden, men om man inte gör det blir konsekvenserna större.
Gruppledarna kan vara baspersonal och på sikt gärna en ur personalen tillsammans med en med egen erfarenhet av psykisk sjukdom som själv genomgått NECT. För att hålla i NECT-grupper ska man genomgå en dags utbildning, och själva insatsen omfattar 20 tillfällen om 1–1,5 timmar för i medeltal sex patienter och två gruppledare. Därutöver tillkommer för gruppledarna förberedelser och efterarbete om totalt cirka tre timmar. Per patient innebär det i medeltal cirka tio timmars arbete för gruppledarna.
Internationell forskning visar att ungefär en tredjedel av patienter med allvarlig psykisk sjukdom upplever självstigma [1]. Erfarenheter från de studier som genomförts eller pågår i Sverige där NECT-metoden utvärderas visar att ungefär 50 procent av patienter med psykossjukdom upplever självstigma. För att avgöra om en person upplever självstigma kan man använda instrumentet Self Stigma of Mental Illness Scale-Short Form (SSMIS-SF). Vid 54 poäng eller mer på SSMIS-SF-skalan kan patienten uppleva självstigma och bör då erbjudas att delta i en NECT-grupp. Det är tänkbart att även erbjuda åtgärden till övriga inom målgruppen som är intresserade av att delta. Den skulle då kunna ha en preventiv effekt, men detta är inte utvärderat. Socialstyrelsen bedömer därför att det i nuläget är motiverat att erbjuda åtgärden till ungefär hälften av populationen.
Referenser
- Gerlinger G, Hauser M, De Hert M, Lacluyse K, Wampers M, Correll CU. Personal stigma in schizophrenia spectrum disorders: a systematic review of prevalence rates, correlates, impact and interventions. World Psychiatry. 2013; 12(2):155-64.
Kunskapsunderlag
Hälsoekonomiskt underlag
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se