Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor – Beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor

Schizofreni är i de flesta fall en kronisk och invalidiserade psykisk sjukdom. Medellivslängden är i genomsnitt 15 år kortare för män och 12 år kortare för kvinnor än för den övriga befolkningen. Rökning, missbruk av alkohol och droger, bristfällig kosthållning samt brist på fysisk aktivitet är viktiga bidragande orsaker till en hög grad av andra samtidiga sjukdomar, till exempel diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar.

Beteendepåverkande interventioner för att främja den fysiska aktiviteten och förbättra kosthållningen kan vara en värdefull insats för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, som ofta har svårt att själva initiera och upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor. Insatsen kan ges i grupp och innehålla motiverande och undervisande komponenter, samt ledarledd fysisk aktivitet.

• Beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor

För fullständigt underlag, se rekommendation 18 i bilaga Kunskapsunderlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Socialstyrelsen bedömer att åtgärden leder till något ökade kostnader på kort sikt men att kostnaderna på lång sikt förväntas återgå till samma nivå som tidigare. Åtgärdens kostnadseffektivitet har inte bedömts. Personer med schizofreni har ofta större problem med fetma, alkohol/drogberoende, diabetes, rökning, och kardiovaskulära sjukdomar än övriga. Detta innebär både försämrad hälsa hos personerna samt ökade kostnader för samhället. Därmed är det angeläget att studera om det finns kostnadseffektiva interventioner som kan reducera dessa risker. (Socialstyrelsen bedömer att åtgärden leder till något ökade kostnader på kort sikt men att kostnaderna på lång sikt förväntas återgå till samma nivå som tidigare. Åtgärdens kostnadseffektivitet har inte bedömts. Personer med schizofreni har ofta större problem med fetma, alkohol/drogberoende, diabetes, rökning, och kardiovaskulära sjukdomar än övriga. Detta innebär både försämrad hälsa hos personerna samt ökade kostnader för samhället. Därmed är det angeläget att studera om det finns kostnadseffektiva interventioner som kan reducera dessa risker.)