Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, ingen eller svag arbetsmarknadsanknytning – Individanpassat stöd till arbete (Individual Placement and Support, IPS-modellen)

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda individanpassat stöd till arbete (Individual Placement and Support, IPS-modellen) till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ingen eller svag arbetsmarknadsanknytning.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen har en markant bättre effekt på återgång i arbete än arbetsförberedande träning, samt bättre privatekonomi och bättre hälsa.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Individanpassat stöd till arbete (IPS-modellen)

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om individanpassat stöd till arbete, enligt IPS-modellen, initialt kommer att innebära ökade kostnader för hälso- och sjukvården och socialtjänsten, i och med en förändrad organisation och att personalen behöver fortbildning och handledning. På sikt kommer kostnaderna för hälso- och sjukvård, socialtjänst och andra delar av samhället att minska som följd av åtgärdens effekter.

Åtgärden berör verksamheter och personal inom flera områden, såsom psykiatrin, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, bland annat när det gäller ansvar, regelverk och finansiering. Det finns en viss risk att de regelverk och arbetssätt som finns i dag krockar med grundtanken i IPS-modellen, som är att personen bör få stöd till att skaffa ett arbete med lön utan föregående bedömning och arbetsträning. Personens egen motivation och önskan om att få ett arbete är avgörande och stödet bör ges direkt ute på arbetsplatsen så länge behovet kvarstår. IPS-modellen innebär att samtliga aktörer behöver samverka.

Vilka aktörer som får ökade kostnader beror bland annat på hur ansvaret för åtgärden fördelas och vilka kostnader aktörerna har i dag för arbetslivsinriktad rehabilitering. Socialstyrelsen bedömer att det rör sig om ett begränsat antal individer där det kommer att krävas hög personaltäthet men att åtgärden leder till minskade totala kostnader. Många verksamheter kommer troligen att kunna styra om personalresurser från befintlig kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering och därigenom hålla ned kostnaderna. I vissa fall bedömer dock Socialstyrelsen att utökade personalresurser kommer vara nödvändiga, vilket innebär ökade kostnader.

Socialstyrelsen bedömer att behovet av utbildning och handledning kommer att vara stort eftersom kunskaperna om IPS-modellen i dag är små.

Acceptansen för åtgärden verkar vara god, men eftersom den berör flera huvudmän och regelsystem bedömer Socialstyrelsen att implementeringen kräver aktiva insatser och nära samverkan mellan berörda aktörer.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se