Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd – Delat beslutsfattande

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda delat beslutsfattande till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Bör erbjudas

Kan erbjudas

Kan erbjudas i undantagsfall

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Åtgärden kan ge ökad känsla av egenmakt och bättre relation till behandlaren. Ett strukturerat arbete utifrån metoden delat beslutsfattande är ett sätt för vården och omsorgen att leva upp till lagstiftning om information, delaktighet, samtycke och individuell planering.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Delat beslutsfattande (Shared Decision Making, SDM) är ett arbetssätt för att öka individens delaktighet i vården och omsorgen. Metoden kan användas i både psykiatrisk vård och socialtjänst och syftar till att främja återhämtning genom att hjälpa individen att spela en aktiv roll i beslut som rör dennes hälsa samt vård och stöd, förmedla information om alternativ, tydliggöra personens egna preferenser och fatta gemensamma beslut om behandling eller stödinsatser. Hänsyn tas till både individens och personalens kunskap och till vetenskaplig fakta. Åtgärden inbegriper vanligtvis någon form av beslutsstöd till individen för att öka möjligheten att vara delaktig.

Indikatorer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Delat beslutsfattande

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om delat beslutsfattande kommer att innebära ökade kostnader för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten på kort sikt, som en följd av ökad fortbildning och handledning. Genom att personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd utökar sitt inflytande och vården och omsorgen blir mer individanpassad bedöms att kostnaderna på sikt ligger kvar på samma nivå.

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se rekommendation 25 i bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

För fullständigt underlag, se rekommendation 25 i bilaga Kunskapsunderlag

en liten effekt på subjektiv empowerment (behandlingsrelaterad) (g=0,30 [0,09-0,51]) (begränsat vetenskapligt underlag)
en liten effekt på upplevelsen av relation till behandlare (allians och kvalitet i kommunikation) (g=0,21 [0,07-0,32]) (måttligt vetenskapligt underlag)
ingen signifikant effekt på minskad tvångsvård när åtgärden appliceras vid upprättande av krisplaner (begränsat vetenskapligt underlag)
ingen signifikant effekt på förbättrad beslutskapacitet eller graden av kunskap hos patienten, enligt behandlarens skattning (otillräckligt vetenskapligt underlag)

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

Hälsoekonomiskt underlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Ingen relevant hälsoekonomisk studie kunde identifieras. Socialstyrelsen har inte bedömt åtgärdens kostnadseffektivitet. En uppskattning är att åtgärden inte leder till en kostnadsökning på lång sikt, men att den kan kräva ökad fortbildning och handledning vilket innebär ökade kostnader på kort sikt. (Ingen relevant hälsoekonomisk studie kunde identifieras. Socialstyrelsen har inte bedömt åtgärdens kostnadseffektivitet. En uppskattning är att åtgärden inte leder till en kostnadsökning på lång sikt, men att den kan kräva ökad fortbildning och handledning vilket innebär ökade kostnader på kort sikt.)

Resultat och metod

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd – Delat beslutsfattande

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Beskrivning av tillstånd och åtgärd + Öppna Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Indikatorer + Öppna Indikatorer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser + Öppna Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Delat beslutsfattande − Stäng Delat beslutsfattande

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad