Misstänkt demenssjukdom – Neuropsykologiska test för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet och exekutiv och spatial förmåga, som en del i den utvidgade demensutredningen

Hälso- och sjukvården bör erbjuda neuropsykologiska test för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet och exekutiv och spatial förmåga, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom.
Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU
Information
Stäng

Rangordning 1–10

Detta är åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet. Dessa åtgärder ger stor nytta vid de aktuella hälsotillstånden alternativt stor nytta i förhållande till kostnaden. Siffran 10 anger åtgärder som ger liten eller mycket liten nytta i förhållande till kostnaden.

Icke-göra

Icke-göra innebär att åtgärderna bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att åtgärderna inte ger någon nytta, att åtgärderna är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU

FoU står för forskning och utveckling. Till FoU hänförs åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Öppna alla +

Motivering till rekommendation

Det finns vetenskapligt stöd för att neuropsykologiska tester ökar möjligheten att ställa korrekt diagnos.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Utvidgad demensutredning

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationer i den utvidgade utredningen kan påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning och organisation, eftersom det råder stor variation mellan olika landsting och regioner när det gäller vilka typer av undersökningar som erbjuds.

Variationen beror bland annat på tillgänglighet till undersökningar som inkluderas i den utvidgade utredningen och på kötider till undersökningsutrustning för strukturell hjärnavbildning. För att kunna öka tillgängligheten innebär det ökade kostnader på både kort och lång sikt. När den basala demensutredningen inte har gett tillräckligt med information för att fastställa en diagnos genomförs en utvidgad demensutredning, vanligtvis på en specialistklinik. Vilka undersökningar som hälso- och sjukvården genomför inom ramen för den utvidgade utredningen beror dels på vad som har kommit fram i den basala utredningen, dels på vad som bedöms som nödvändigt i det enskilda fallet. Statistik från SveDem visar att hälso- och sjukvården år 2015 genomförde neuropsykologiska bedömningar i färre än 30 procent av demensutredningarna inom specialistvården. En sammanställning av statistik per åldersgrupp för hela perioden 2007–2015 visade att nästan varannan person under 65 år fick en neuropsykologisk bedömning medan det var färre än var tionde bland personer 85 år och äldre [1]. Motsvarande andel för magnetresonanstomografier är 20 procent och för lumbalpunktion 43 procent av utredningarna år 2015. En svensk studie [2] uppskattade att demensutredningar vid specialistkliniker i genomsnitt omfattar 4,6 diagnostiska tester och att den genomsnittliga kostnaden per utredning var cirka 12 000 kronor uttryckt i 2015 års priser. SveDems årsrapport från 2015 visade att antalet diagnostiska tester i den utvidgade utredningen är större för yngre personer än för äldre personer med misstänkt demenssjukdom. Bland personer yngre än 65 år gjorde specialistklinikerna i genomsnitt 5,2 test och för gruppen 85 år och äldre gjordes i genomsnitt 3,2 test [1].

Referenser

1.(SveDem), SD. Årsrapport 2015; 2016. 2. Wimo, A, Religa, D, Spangberg, K, Edlund, AK, Winblad, B, Eriksdotter, M. Costs of diagnosing dementia: results from SveDem, the Swedish Dementia Registry. International journal of geriatric psychiatry. 2013; 28(10):1039-44.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad