Demenssjukdom – Regelbunden och sammanhållen uppföljning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning, samt vård- och omsorgsinsatser

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda en regelbunden och sammanhållen uppföljning av situation och behov, inklusive medicinsk bedömning samt vård- och omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom.
Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU
Information
Stäng

Rangordning 1–10

Detta är åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet. Dessa åtgärder ger stor nytta vid de aktuella hälsotillstånden alternativt stor nytta i förhållande till kostnaden. Siffran 10 anger åtgärder som ger liten eller mycket liten nytta i förhållande till kostnaden.

Icke-göra

Icke-göra innebär att åtgärderna bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att åtgärderna inte ger någon nytta, att åtgärderna är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU

FoU står för forskning och utveckling. Till FoU hänförs åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Öppna alla +

Motivering till rekommendation

Beprövad erfarenhet talar för positiv effekt av åtgärden på viktiga effektmått, såsom livskvalitet och funktion. Kommentar: Sammanhållen uppföljning är en viktig förutsättning för den personcentrerade vården och omsorgen.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Regelbunden och sammanhållen uppföljning

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om regelbunden och sammanhållen uppföljning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning, samt vård- och omsorgsinsatser, kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resurser och organisation. Anledningen är att för få personer med demenssjukdom följs upp i dag och att uppföljningarna ofta sker för sällan. Myndigheten bedömer att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan öka andelen personer som får en regelbunden och sammanhållen uppföljning, vilket skulle innebära en extra kostnad för hälso- och sjukvården samt socialtjänsten på 53-87 miljoner kronor på nationell nivå för att göra ytterligare 62 000 uppföljningar varje år. Det saknas nationella data med ett helhetsperspektiv som beskriver den uppföljning som ges till personer med demenssjukdom. Detta eftersom en sammanhållen uppföljning omfattar både hälso- och sjukvården och socialtjänsten och att personer med demenssjuk dom finns i både eget boende och i särskilt boende. Socialstyrelsen har därför gjort en beräkning utifrån ett antagande. SveDem har en kvalitetsindikator som mäter hur stor andel av personer i primär- och specialistvård som genomgår uppföljning av sjukvården minst en gång per år. I årsrapporten 2016 rapporterade SveDem att 46 procent av de registrerade personerna 2007–2015 hade följts upp minst en gång 5–15 månader efter diagnos. Resultaten i SveDem innebär alltså att antalet regelbundna och sammanhållna uppföljningar skulle behöva mer än fördubblas för att alla personer med demenssjukdom skulle erbjudas åtgärden. Socialstyrelsen har beräknat kostnadsökningar för att 90 procent i stället för 45 procent av alla personer med demenssjukdom ska få en regelbunden uppföljning varje år motsvarande två besökstimmar och beräknat att olika kompetenser beroende på situation och behov kan genomföra uppföljningen. Med nya bedömningar av antalet personer med demenssjukdom motsvarar det 62 000 fler uppföljningar per år vilket kommer att kosta 36–70 miljoner kronor. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens uppföljning är sammanhållen. För uppföljning av beviljade biståndsinsatser krävs även att socialtjänsten genomför uppföljningssamtal. Kostnadsökningen i socialtjänsten skulle för en timmes uppföljningssamtal då uppgå till 17–19 miljoner kronor.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad