Alzheimers sjukdom, måttlig till svår – Memantin

Hälso- och sjukvården bör erbjuda läkemedelsbehandling med memantin till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom.
Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU
Information
Stäng

Rangordning 1–10

Detta är åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet. Dessa åtgärder ger stor nytta vid de aktuella hälsotillstånden alternativt stor nytta i förhållande till kostnaden. Siffran 10 anger åtgärder som ger liten eller mycket liten nytta i förhållande till kostnaden.

Icke-göra

Icke-göra innebär att åtgärderna bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att åtgärderna inte ger någon nytta, att åtgärderna är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU

FoU står för forskning och utveckling. Till FoU hänförs åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Öppna alla +

Motivering till rekommendation

Tillståndet har stor svårighetsgrad och åtgärden har liten positiv effekt på global funktion, ADL-funktion och kognitiv funktion samtidigt som små förbättringar i det aktuella stadiet av sjukdomen är betydelsefulla. Åtgärden innebär få biverkningar.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om läkemedelsbehandling vid kognitiva symtom vid Alzheimers sjukdom kommer att påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning, eftersom färre personer än vad som kan förväntas gör uttag av demensläkemedel. Myndigheten bedömer att antalet personer med Alzheimers sjukdom som erbjuds demensläkemedel kan öka till cirka 67 000 personer, vilket skulle innebära en extra kostnad för hälso- och sjukvården på 39–69 miljoner kronor per år på nationell nivå. Nya beräkningar av antalet personer med demenssjukdom pekar på att det är omkring 140 000 personer som har sjukdomen. Det är något mindre än tidigare beräkningar som bedömde att det fanns omkring 160 000 personer med en demenssjukdom i Sverige [1]. Cirka 60 procent av alla personer med demenssjukdom beräknas ha Alzheimers sjukdom. Socialstyrelsens beräkningar är baserade på SveDem:s behandlingsmål att 80 procent av personerna med Alzheimers sjukdom ska behandlas med demensläkemedel. Det skulle motsvara cirka 67 000 personer med den nya beräkningen av antalet personer med demenssjukdom. Med den äldre beräkningen var motsvarande resultat 77 000 personer. Det kan jämföras med att omkring 54 000 personer hämtade ut demensläkemedel under 2016, enligt läkemedelsregistret. Sedan 2010 har antalet personer med minst ett uttag av memantin ökat årligen med 9–23 procent samtidigt som personer med uttag av kolinesterashämmare har ökat någon enstaka procent varje år [2]. Om andelen personer med Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel skulle öka till 80 procent, vilket motsvarar SveDem:s behandlingsmål, skulle det innebära att ytterligare 13 000– 23 000 personer behandlas med demensläkemedel, eller en ökning på 24–43 procent. Om en sådan ökning görs och den procentuella fördelningen av läkemedelstyper för personer som gör uttag av demensläkemedel [3, 4] är densamma, skulle läkemedelskostnaderna för demensläkemedel öka med 39–69 miljoner kronor per år.

Referenser

  1. Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. 2014:
  2. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens statistikdatabas. Läkemedelsregistret. Demensläkemedel 2006-2016. 2017.
  3. Bond, M, Rogers, G, Peters, J, Anderson, R, Hoyle, M, Miners, A, et al. The effectiveness and cost-effectiveness of donepezil, galantamine, rivastigmine and memantine for the treatment of Alzheimer’s disease (review of Technology Appraisal No. 111): a systematic review and economic model. Health Technol Assess. 2012; 16(21):1-470.
  4. (TLV), T-ol. Databas. Beslut läkemedel.; 2016.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad