Misstänkt demenssjukdom – Strukturell magnetresonanstomografi, som en del i den utvidgade demensutredningen
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Motivering till rekommendation
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Utvidgad demensutredning
Socialstyrelsen bedömer att rekommendationer i den utvidgade utredningen kan påverka hälso- och sjukvårdens resursfördelning och organisation, eftersom det råder stor variation mellan olika landsting och regioner när det gäller vilka typer av undersökningar som erbjuds.
Variationen beror bland annat på tillgänglighet till undersökningar som inkluderas i den utvidgade utredningen och på kötider till undersökningsutrustning för strukturell hjärnavbildning. För att kunna öka tillgängligheten innebär det ökade kostnader på både kort och lång sikt. När den basala demensutredningen inte har gett tillräckligt med information för att fastställa en diagnos genomförs en utvidgad demensutredning, vanligtvis på en specialistklinik. Vilka undersökningar som hälso- och sjukvården genomför inom ramen för den utvidgade utredningen beror dels på vad som har kommit fram i den basala utredningen, dels på vad som bedöms som nödvändigt i det enskilda fallet. Statistik från SveDem visar att hälso- och sjukvården år 2015 genomförde neuropsykologiska bedömningar i färre än 30 procent av demensutredningarna inom specialistvården. En sammanställning av statistik per åldersgrupp för hela perioden 2007–2015 visade att nästan varannan person under 65 år fick en neuropsykologisk bedömning medan det var färre än var tionde bland personer 85 år och äldre [1]. Motsvarande andel för magnetresonanstomografier är 20 procent och för lumbalpunktion 43 procent av utredningarna år 2015. En svensk studie [2] uppskattade att demensutredningar vid specialistkliniker i genomsnitt omfattar 4,6 diagnostiska tester och att den genomsnittliga kostnaden per utredning var cirka 12 000 kronor uttryckt i 2015 års priser. SveDems årsrapport från 2015 visade att antalet diagnostiska tester i den utvidgade utredningen är större för yngre personer än för äldre personer med misstänkt demenssjukdom. Bland personer yngre än 65 år gjorde specialistklinikerna i genomsnitt 5,2 test och för gruppen 85 år och äldre gjordes i genomsnitt 3,2 test [1].
Referenser
1.(SveDem), SD. Årsrapport 2015; 2016. 2. Wimo, A, Religa, D, Spangberg, K, Edlund, AK, Winblad, B, Eriksdotter, M. Costs of diagnosing dementia: results from SveDem, the Swedish Dementia Registry. International journal of geriatric psychiatry. 2013; 28(10):1039-44.
Kunskapsunderlag
Hälsoekonomiskt underlag
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se