Lindrig kognitiv störning – Kolinesterashämmare

Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare till personer med lindrig kognitiv störning.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Bör erbjudas

Kan erbjudas

Kan erbjudas i undantagsfall

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Det finns vetenskaplig evidens för att biverkningarna är större än patientnyttan.

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se rekommendation 55 i bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

För fullständigt underlag, se rekommendation 55 i bilaga Kunskapsunderlag

bättre kognition mätt med CDR (MD = -0,10; 95-procentigt konfidensintervall -0,11 till -0,09), men den kliniska betydelsen av effekten är osäker (starkt vetenskapligt underlag)
ingen effekt på kognition, mätt med MMSE (MD = 0,24; 95-procentigt konfidensintervall - 0,13 till 0,61) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
ingen effekt på ADL-funktion, mätt med ADCS-ADL (MD = 0,15; 95-procentigt konfidensintervall -0,27 till 0,57) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
lägre risk att utveckla demens efter 1 år (RR = 0,69; 95-procentigt konfidensintervall 0,47 till 1) och efter 2 år (RR = 0,67; 95-procentigt konfidensintervall 0,55 till 0,83) (begränsat vetenskapligt underlag)
ingen effekt på risken att utveckla demens efter 3 år (RR = 0,84; 95-procentigt konfidensintervall 0,70 till 1,02) (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
en ökad risk för kräkningar (starkt vetenskapligt underlag), muskelspasmer och kramp i benen, illamående, sömnsvårigheter, synkope och yrsel samt huvudvärk, men ingen ökad risk för allvarliga biverkningar såsom död och livshotande tillstånd (måttligt star (begränsat vetenskapligt underlag)

Hälsoekonomiskt underlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar. (Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.)

Resultat och metod

Diskussion

För fullständigt underlag, se bilaga Hälsoekonomiskt underlag

Referenser

För fullständigt underlag, se bilaga Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på nationellariktlinjer@socialstyrelsen.se

Lindrig kognitiv störning – Kolinesterashämmare

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad