Demenssjukdom, yngre person – Dagverksamhet anpassad för yngre personer med demenssjukdom

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om dagverksamhet som är anpassad till personer med demenssjukdom respektive dagverksamhet som är anpassad för yngre personer med demenssjukdom kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resursfördelning och organisation, eftersom många personer med demenssjukdom inte deltar i dagverksamhet i dag. Socialstyrelsens bedömning är att socialtjänsten kan öka antalet personer med demenssjukdom som får dagverksamhet. Det skulle innebära en extra kostnad för socialtjänsten på 500 miljoner kronor per år på nationell nivå för att ytterligare 5 000 personer med demenssjukdom skulle erhålla dagverksamhet två gånger i veckan. Samtidigt kan åtgärderna minska kostnaderna för hälso- och sjukvården på längre sikt på grund av minskad vårdkonsumtion. Det saknas dock underlag för att kunna uppskatta hur stora dessa kostnadsbesparingar skulle vara. Preliminära resultat från Socialstyrelsens enkät till kommunerna visar att omkring 85 procent av kommunerna har biståndsbedömd dagverksamhet som är riktad till personer med demenssjukdom. Samtidigt uppger mindre än 25 procent av kommunerna att det finns dagverksamhet som särskilt riktar sig till yngre personer med demenssjukdom. Många mindre kommuner uppger att antalet yngre personer med demenssjukdom är för begränsat för att möjliggöra särskild verksamhet för dessa [1]. Omkring 8 procent av kommunerna köper platser i en annan kommun eller stadsdel för att erbjuda dagverksamhet till personer under 65 år [1]. Uppgifter från socialtjänstregistret visar att omkring 11 000 personer har biståndsbeslut om dagverksamhet, varav majoriteten sannolikt har demenssjukdom. SveDem redovisar en kvalitetsindikator som mäter hur stor andel av dem med demenssjukdom som finns registrerade i registret som har plats på en dagverksamhet. Eftersom majoriteten av personerna med demenssjukdom i SveDem registreras i en relativt tidig fas av demenssjukdomen hade endast 4,4 procent plats på en dagverksamhet vid grundregistreringen enligt årsrapporten för år 2015. Vid första uppföljningstillfället efter cirka ett år hade 17 procent plats på dagverksamhet och vid fjärde uppföljningstillfället hade 27 procent plats på dagverksamhet. Analysen baseras på omkring 1 400 personer som följts upp efter fyra år [2]. Kostnaden för att erbjuda fler personer med demenssjukdom särskilt anpassad dagverksamhet beror på flera faktorer, såsom geografiska och demografiska förutsättningar i kommunen, personaltäthet och antal dagar per vecka som olika personer med demenssjukdom deltar i dagverksamheten. I Socialstyrelsens öppna jämförelser från 2013 (om kostnadsmått) [3] framgår det att den genomsnittliga kostnaden för dagverksamhet under 2012 uppgick till knappt 100 000 kronor per person och år. Det motsvarar dagverksamhet omkring två gånger per vecka under 40 veckor per år eller fyra gånger per vecka under 20 veckor per år. Om SveDems uppgifter om andelen personer med demenssjukdom som har plats på dagverksamhet är representativa för landet i stort skulle det kunna innebära att många personer med demenssjukdom (och som bor hemma) inte deltar i dagverksamhet. Om ytterligare 5 000 personer skulle erbjudas dagverksamhet två gånger per vecka under 40 veckor per år kan de extra kostnaderna skattas till omkring 500 miljoner kronor per år på nationell nivå. Denna skattning baseras bland annat på en viss personaltäthet. Det är möjligt att dagverksamheter som är anpassade till yngre personer med demenssjukdom skulle innebära en högre kostnad eftersom personaltätheten skulle bli högre på grund av att det är färre personer inom målgruppen. Det är osäkert i vilken utsträckning dagverksamhet kan användas för att fördröja flytt till särskilt boende.

Referenser

1. Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar. 2014
2. (SveDem), SD. Årsrapport 2015; 2016.
3. Socialstyrelsen. Kostnadsmått. Öppna jämförelser. 2013