Demenssjukdom, kvarvarande aggressivitet (t.ex. agitation) efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling – Antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat)

Hälso- och sjukvården kan erbjuda antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till personer med demenssjukdom samt kvarvarande agitation eller aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Bör erbjudas

Kan erbjudas

Kan erbjudas i undantagsfall

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har viss positiv effekt men innebär vissa biverkningar som dock är färre och lindrigare än alternativ läkemedelsbehandling med motsvarande effekt.
Kommentar: Fri förskrivningsrätt möjliggör ordination utanför den godkända indikationen, men medför ett större ansvar för den enskilda läkaren.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Demenssjukdom är en form av kognitiv svikt som beror på specifika sjukdomar i hjärnan. Svikten måste vara uttalad och den kognitiva funktionen sänkt från en tidigare högre nivå. För att kriterierna för demens-sjukdom ska vara uppfyllda måste svikten vara så uttalad att arbete eller socialt liv påverkas.

Vid demenssjukdom kan en rad olika sekundära symtom uppträda. De brukar sammanföras under begreppet ”beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom” (BPSD). BPSD kan uppträda under hela sjukdomsförloppet. Tillstånden som symtomen orsakas av är vanligtvis övergående och samma person kan ha flera olika tillstånd under sin sjukdomstid. Symtomen anses numera främst bero på den demenssjukes oförmåga att korrekt bearbeta information, vilket leder till feltolkningar som i sin tur kan utvecklas till exempelvis aggressivitet och agitation. BPSD är mycket plågsamma för den som drabbas liksom för anhöriga. I dag ska dessa tillstånd först och främst behandlas genom att man försöker tolka symtomen för att finna lämpliga omvårdnadsstrategier, i andra hand och undantagsvis med farmakologisk terapi.

SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) verkar genom att hindra att serotonin återupptas i nervcellerna. Därigenom kommer en större mängd serotonin att finnas där signalerna i hjärnan överförs.

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se rekommendation 74 i bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

För fullständigt underlag, se rekommendation 74 i bilaga Kunskapsunderlag

mindre agitation mätt med CMAI-totalpoäng (-0,89, 95 procentigt konfidensintervall -1,22 till -0,57) jämfört med placebo. Effekten har tveksam klinisk relevans (begränsat vetenskapligt underlag)
ingen effekt på beteendestörningar, mätt med NBRS-totalpoäng (MD = −7,7; 95-procentigt konfidensintervall -16,57 till 1,17) jämfört med placebo (begränsat vetenskapligt underlag)
ingen effekt på agitation och psykotiska symtom mätt med NBRS-totalpoäng (MD = -0,53; 95-procentigt konfidensintervall -2,57 till 1,31) eller NBRS delskala (MD = 0,26; 95-procentigt konfidensintervall -1,53 till 2,03) jämfört med andra generationens antipsykotiska läkemedel (begränsat vetenskapligt underlag)
ingen effekt på agitation och psykotiska symtom mätt med NBRS-totalpoäng (MD = -2,8; 95-procentigt konfidensintervall -10,34 till 4,74) jämfört med första generationens antipsykotiska läkemedel (begränsat vetenskapligt underlag)
ingen ökad risk för bortfall pga. biverkningar (RR = 1,07; 95-procentigt konfidensintervall 0,55 till 2,11), men en ökad risk för diarré (RR = 2,37; 95-procentigt konfidensintervall 1,35 till 4,15), jämfört med placebo (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
minskad risk för biverkningar mätt med UKU (MD = -2,82; 95-procentigt konfidensintervall -4,94 till -0,7) och ingen ökad risk för bortfall pga. biverkningar (RR = 0,42; 95-procentigt konfidensintervall 0,14 till 1,28) jämfört med andra generationens antipsykotiska läkemedel (begränsat vetenskapligt underlag)

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

Hälsoekonomiskt underlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Kostnadseffektiviteten har inte kunnat bedömas. (Kostnadseffektiviteten har inte kunnat bedömas.)

Resultat och metod

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Demenssjukdom, kvarvarande aggressivitet (t.ex. agitation) efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling – Antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat)

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Beskrivning av tillstånd och åtgärd + Öppna Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad