Demenssjukdom, beteendemässiga och psykiska symtom – Strukturerad uppföljning och utvärdering av BPSD och effekt av insatta åtgärder

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda strukturerad uppföljning och utvärdering av BPSD och effekt av insatta åtgärder till personer med demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Bör erbjudas

Kan erbjudas

Kan erbjudas i undantagsfall

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Åtgärden bidrar enligt beprövad erfarenhet till positiv effekt på viktiga effektmått, såsom BPSD, funktion och livskvalitet. Åtgärden bidrar dessutom till minskat omsorgsbehov hos personen med demenssjukdom samt förbättrad livskvalitet, minskad upplevd belastning och mindre depression och ångest eller oro hos anhöriga.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Demenssjukdom är en form av kognitiv svikt som beror på specifika sjukdomar i hjärnan. Svikten måste vara uttalad och den kognitiva funktionen sänkt från en tidigare högre nivå. För att kriterierna för demens-sjukdom ska vara uppfyllda måste svikten vara så uttalad att arbete eller socialt liv påverkas.

Vid demenssjukdom kan en rad olika sekundära symtom uppträda. De brukar sammanföras under begreppet ”beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom” (BPSD). BPSD kan uppträda under hela sjukdomsförloppet. Tillstånden som symtomen orsakas av är vanligtvis övergående och samma person kan ha flera olika tillstånd under sin sjukdomstid. Symtomen anses numera främst bero på den demenssjukes oförmåga att korrekt bearbeta information vilket leder till feltolkningar som utvecklas, till exempelvis hallucinationer, vanföreställningar och aggressivitet. BPSD är mycket plågsamma för den som drabbas liksom för anhöriga. I dag ska dessa tillstånd först och främst behandlas genom att man försöker tolka symtomen för att finna lämpliga omvårdnadsstrategier, i andra hand och undantagsvis med farmakologisk terapi.

En strukturerad uppföljning och utvärdering av BPSD och effekten av insatta åtgärder syftar till att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till olika uppkomna symtom. Uppföljningen omfattar vanligtvis observation och kartläggning av den demenssjuka personen och dennas närmiljö samt analys av bakomliggande orsaker, inklusive utlösande och lindrande faktorer, av grundläggande behov såsom mat, dryck och sömn, och av smärta. I analysen bör också en medicinsk utredning med fysisk och psykisk status ingå. Dessutom ingår planering av individanpassade åtgärder samt läkemedelsgenomgång. Vid utvärderingen av insatta åtgärder används med fördel samma instrument som vid observation och kartläggning, vilket ger jämförbara mått.

Arbetet med BPSD förutsätter ett multiprofessionellt teambaserat arbete och en personcentrerad vård- och omsorg, och det utmynnar ofta i en översyn och anpassning av den fysiska miljön och personalens bemötande.

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Uppföljning och utvärdering vid BPSD

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om strukturerad uppföljning av BPSD och utvärdering av insatta åtgärder kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens resursfördelning och organisation, eftersom det är osäkert i vilken utsträckning åtgärden erbjuds i dag. Det saknas statistik på individnivå för att Socialstyrelsen ska kunna göra en bedömning av hur stor ökningen av uppföljningarna och utvärderingarna kommer att bli. Enligt BPSD-registret drabbas omkring 90 procent av alla personer med demenssjukdom någon gång av BPSD. I Socialstyrelsens enkät från 2013 svarade knappt hälften av kommunerna att de hade skriftliga rutiner för hur beteendeförändringar hos personer med demenssjukdom ska utredas [1]. Det kan tolkas som en indikation på att samtliga personer med BPSD inte alltid genomgår en utredning. BPSD-registret rapporterar att 87 procent av de drygt 20 600 registrerade personerna med demenssjukdom och BPSD hade en bemötandeplan år 2016 [2]. Även det kan vara en indikation på att fullständiga uppföljningar och utvärderingar av BPSD inte genomförs i samtliga fall. Det saknas dock statistik över hur många personer med demenssjukdom som har genomgått en uppföljning och utvärdering med fokus på BPSD. Det är också osäkert om personer som inte registrerats i BPSD-registret har genomgått en fullständig uppföljning och utvärdering i samma utsträckning som de som har blivit registrerade. Sammantaget pekar de befintliga underlagen på att det behövs fler uppföljningar och utvärderingar vid BPSD, vilket kan kräva en ökad samverkan mellan hälso-och sjukvården och socialtjänsten. Fler uppföljningar och utvärderingar kan också komma att kräva ökade resurser. Det saknas heltäckande statistik över hur många uppföljningar och utvärderingar vid BPSD som genomförs i dagsläget och det är därför osäkert hur stort resurstillskott som behövs.

Referenser

Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar. 2014
Kvalitetsindikatorer: Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)-registret;2016

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se rekommendation 31 i bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

För fullständigt underlag, se rekommendation 31 i bilaga Kunskapsunderlag

För personer med demenssjukdom och BPSD bidrar strukturerad uppföljning och utvärdering av BPSD till mindre BPSD, förbättrad funktion och livskvalitet och minskat omsorgsbehov samt för deras anhöriga till förbättrad livskvalitet, minskad upplevd belastning och mindre depression och ångest/oro, jämfört med om de inte fått åtgärden (konsensus)
Åtgärden har inga negativa konsekvenser för personer med demenssjukdom och BPSD eller deras anhöriga (konsensus)

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

Hälsoekonomiskt underlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar. (Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.)

Resultat och metod

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Demenssjukdom, beteendemässiga och psykiska symtom – Strukturerad uppföljning och utvärdering av BPSD och effekt av insatta åtgärder

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Beskrivning av tillstånd och åtgärd + Öppna Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser + Öppna Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Uppföljning och utvärdering vid BPSD − Stäng Uppföljning och utvärdering vid BPSD