Demenssjukdom – Anpassad måltidsmiljö, exempelvis små grupper, tid för ätande och möjlighet att själv komponera måltid

Socialtjänsten bör erbjuda anpassad måltidsmiljö, exempelvis små grupper, tid för att kunna äta i lugn och ro och möjlighet att själv komponera måltid till personer med demenssjukdom.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Bör erbjudas

Kan erbjudas

Kan erbjudas i undantagsfall

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Beprövad erfarenhet talar för positiv effekt av anpassad måltidsmiljö på näringsintag och livskvalitet. Åtgärden tillgodoser ett grundläggande behov.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Demenssjukdom är en form av kognitiv svikt som beror på specifika sjukdomar i hjärnan. Svikten måste vara uttalad och den kognitiva funktionen sänkt från en tidigare högre nivå. För att kriterierna för demens-sjukdom ska vara uppfyllda måste svikten vara så uttalad att arbete eller socialt liv påverkas.

Personer med demenssjukdom kan behöva hjälp med att äta. De kan ha svårt att tolka matsituationen och förstå vad man ska äta och hur man ska äta. Det är inte möjligt att peka ut en enskild åtgärd som grund för att förbättra den demenssjukes förmåga att äta. Det handlar i stället om olika åtgärder som tillsammans kan bidra till ett förbättrat kostintag, men det handlar också om att skapa en måltidssituation där den demenssjuke känner sig trygg och säker och kan uppleva välbefinnande. De åtgärder som kan vara aktuella är att äta i liten grupp eller enskilt med stöd av personal, ge individuellt anpassat stöd vid måltiden (ge beröring och uppmuntran, visa hur man gör, använda mimik, initiering med mera), ge personen möjlighet att själv ta mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön (till exempel med kontrasterande färger i dukningen) och ta hänsyn till kulturella och religiösa aspekter.

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Individanpassade stödinsatser vid demenssjukdom

Socialstyrelsen bedömer att rekommendation om anpassad måltidsmiljö kommer att påverka hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens organisation, eftersom de verksamheter som inte arbetar på detta sätt i dag behöver ta fram rutiner för detta. Socialstyrelsen genomför en årlig rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och på äldreboenden. I undersökningen från 2016 uppgav 62 procent av de äldre att de är nöjda med både maten och måltidsmiljön [1, 2]. I kommun- och enhetsundersökningen om vård och omsorg om äldre och i öppna jämförelser från 2015 [3-4] svarade särskilda boenden på frågor om rutiner för måltider. Totalt 84 procent av verksamheterna har rutiner för måltider som även inkluderar aspekterna i FAMM (Five Aspects of Meal Model, en modell som beskriver viktiga aspekter för att den äldre ska uppleva nöjdhet och känna sig bekväm under måltiden). Andelen som har rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras uppgår till 64 procent. Den genomsnittliga andelen personer på varje enhet som har en genomförandeplan som beskriver den äldres önskemål i samband med måltiderna uppgår till 81 procent [5]. Socialstyrelsen gör bedömningen att en stor andel av demensboendena har en anpassad måltidsmiljö, men att det finns utrymme för att fortsätta utveckla detta på samtliga särskilda boenden och dagverksamheter som är anpassade för personer med demenssjukdom. För att möjliggöra detta kan det krävas organisatoriska förändringar inom dessa verksamheter för att utveckla rutiner och arbetssätt. Det saknas nationell statistik över möjligheten till utomhusvistelse för personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen kan därför inte göra en bedömning av konsekvenserna av rekommendationen om utomhusvistelse.

Referenser

Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2017
Öppna jämförelser 2016. Vård och omsorg om äldre : jämförelser mellan kommuner och län. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2017
Öppna jämförelser 2015. Vård och omsorg om äldre : jämförelser mellan kommuner och län. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016.
Öppna jämförelser 2015 - Vård och omsorg om äldre [Elektronisk resurs]. Socialstyrelsen; 2016.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2015 - Vård och omsorg om äldre. 2016:

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se rekommendation 34 i bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

För fullständigt underlag, se rekommendation 34 i bilaga Kunskapsunderlag

För personer med demenssjukdom bidrar en anpassad måltidsmiljö (hemlik, små grupper, tid för ätande och möjlighet att själv komponera måltid) i särskilt boende eller dagverksamhet till minskade ätproblem, förbättrad funktion och ökad livskvalitet, jämfört med om de inte fått åtgärden (konsensus)
Åtgärden har inga negativa konsekvenser för personer med demenssjukdom som får åtgärden (konsensus)

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

Hälsoekonomiskt underlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar. (Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.)

Resultat och metod

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Demenssjukdom – Anpassad måltidsmiljö, exempelvis små grupper, tid för ätande och möjlighet att själv komponera måltid

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Beskrivning av tillstånd och åtgärd + Öppna Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser + Öppna Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Individanpassade stödinsatser vid demenssjukdom − Stäng Individanpassade stödinsatser vid demenssjukdom