Alzheimers sjukdom, mild till måttlig, med cerebrovaskulära inslag – Kolinesterashämmare

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar och dör hjärnans nervceller successivt, framför allt i tinnings- och hjässlober. Tidiga symtom är oftast försämrat närminne, koncentrationsproblem, svårigheter att orientera sig och språkstörningar. Det finns ärftliga former av Alzheimers sjukdom, men i de flesta fall vet man inte varför en person drabbas. Alzheimers sjukdom svarar för ungefär två tredjedelar av alla fall av demenssjukdom. Vaskulär demens och Alzheimers sjukdom delar samma riskfaktorer och det finns en hög komorbiditet mellan de två demenssjukdomarna, speciellt hos äldre. Hög ålder och förekomst av vaskulära riskfaktorer ökar sannolikheten för både cerebrovaskulär sjukdom och Alzheimers sjukdom. Autopsi-studier indikerar att blandad Alzheimers och cerebrovaskulär patologi är den vanligast förekommande patologin vid demens.

Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede när personen kan klara vardagen utan stora insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen när personen behöver tillsyn, stöd och hjälp för att klara vardagliga sysslor.

En persons kognitiva funktioner (intellektuella förmåga) är till stor del beroende av aktivitet i flera olika transmittorsystem, särskilt glutamaterga, kolinerga och monoaminerga system. De glutamaterga banor som medierar både tänkande och minne regleras och påverkas av andra transmittorer. Acetylkolin är en viktig sådan substans.

Kolinesterashämmare hämmar ett enzym som bryter ner acetylkolin och ökar därmed halten acetylkolin.

För fullständigt underlag, se rekommendation 56B i bilaga Kunskapsunderlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Kostnadseffektiviteten har inte kunnat bedömas eftersom det saknas studier som har belyst kostnadseffektiviteten. (Kostnadseffektiviteten har inte kunnat bedömas eftersom det saknas studier som har belyst kostnadseffektiviteten.)