Parodontit (stadium 1-4) – Probiotika som tilläggsbehandling vid mekanisk infektionsbehandling, vuxna

Vid tillståndet eller populationen Parodontit (stadium 1-4) har åtgärden Probiotika som tilläggsbehandling vid mekanisk infektionsbehandling prioritet 10.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Prioritet

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad, och 3 är då högsta möjliga rangordning. Åtgärden har ingen tilläggseffekt, och kostnaden bedöms vara hög per vunnen effekt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Parodontit karaktäriseras av förekomst av subgingival biofilm, fördjupade och inflammerade tandköttsfickor och reducerad stödjevävnadshöjd. Professionellt avlägsnade av bakterieplack och mineraliserade beläggningar, i kombination med munhygieninstruktion för effektiv egenvård, syftar till etablering av infektionskontroll, utläkning av mjukvävnadsinflammationen och att förhindra fortsatt stödjevävnadsförlust. Avsikten med tilläggsbehandling med probiotika vid icke-kirurgisk mekanisk infektionsbehandling är att påverka bakteriesammansättningen i tandköttsfickan och därmed vävnadsläkningen.

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

Vid tillståndet parodontit (stadium 1-4) har tilläggsbehandling med probiotika vid icke-kirurgisk mekanisk infektionsbehandling, jämfört med enbart mekanisk infektionsbehandling,

• möjligen ingen tilläggseffekt på minskning av frekvens av gingival blödning (WMD: +1,7 procentenheter (95% KI -4,2; 7,7)) (låg tillförlitlighet) • möjligen ingen tilläggseffekt på minskning av ficksonderingsdjup (WMD: - 0,14 mm (95% KI -0,58; 0,3)) (låg tillförlitlighet) • möjligen ingen tilläggseffekt på klinisk tandfästenivå (WMD: +0,10 mm (95% KI -0.48; 0,69)) (låg tillförlitlighet).

Vid tillståndet parodontit (stadium 1-4) har tilläggsbehandling med probiotika vid icke-kirurgisk mekanisk infektionsbehandling, jämfört med enbart mekanisk infektionsbehandling: • möjligen ingen tilläggseffekt på minskning av frekvens av gingival blödning (WMD: +1,7 procentenheter (95% KI -4,2; 7,7)) (låg tillförlitlighet) • möjligen ingen tilläggseffekt på minskning av ficksonderingsdjup (WMD: -0,14 mm (95% KI -0,58; 0,3)) (låg tillförlitlighet) • möjligen ingen tilläggseffekt på klinisk tandfästenivå (WMD: +0.10 mm (95% KI -0.48; 0,69)) (låg tillförlitlighet). (Evidens)

Biverkningar och oönskade effekter

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

I granskningen ingår fem randomiserade kontrollerade studier (RCT) [1-5]. Slutsatserna baseras på sex månaders uppföljning av 188 personer för effektmåtten procentuell förändring av gingivalt blödningsindex, förändring i ficksonderingsdjup och förändring i klinisk tandfästesnivå. I studierna utvärderades effekten av tilläggsbehandling med probiotika vid icke-kirurgisk mekanisk infektionsbehandling. Tiden för behandling med probiotika varierade i studierna från tre veckor till tre månader, och utvärderades efter sex månader. Metaanalys visade att tilläggsbehandling med probiotika saknar statistisk signifikant effekt jämfört med placebo vid icke-kirurgisk mekanisk infektionsbehandling på (i) procentuell förändring av blödningsindex (+1,7 %; 95% KI -4,2/7,7), (ii) ficksonderingsdjup (-0,14 mm; 95% KI - 0,58/0,30) eller (iii) tandfästenivå (+0,10 mm; 95% KI -0,48/0,69). En granskad RCT-studie [6] exkluderades på grund av dubbelrapportering och för ytterligare fyra studier [7-10] var den rapporterade uppföljningstiden kortare än sex månader. Fyra systematiska översikter [11-14] granskades men samtliga exkluderades då de inte inkluderade några relevanta studier utöver identifierade originalstudier. Dessutom var utförda metaanalyser inte relevanta eftersom de inkluderade studier med kortare uppföljningstid än 6 månader eller studie med dubbelrapportering av data. I de europeiska riktlinjerna för behandling av parodontit (European Federation of Periodontology) [15], som fastställdes vid ett internationellt konsensusmöte 2019, rekommenderas att inte använda probiotika som tilläggsbehandling vid mekanisk infektionsbehandling (Grade B - ↓). Inga pågående studier har identifierats

Information som saknas i studierna

Referenser

Pelekos, G, Ho, SN, Acharya, A, Leung, WK, McGrath, C. A doubleblind, paralleled-arm, placebo-controlled and randomized clinical trial of the effectiveness of probiotics as an adjunct in periodontal care. J Clin Periodontol. 2019; 46(12):1217-27.
Tekce, M, Ince, G, Gursoy, H, Dirikan Ipci, S, Cakar, G, Kadir, T, et al. Clinical and microbiological effects of probiotic lozenges in the treatment of chronic periodontitis: a 1-year follow-up study. Journal of clinical periodontology. 2015; 42(4):363-72.
Laleman, I, Yilmaz, E, Ozcelik, O, Haytac, C, Pauwels, M, Herrero, ER, et al. The effect of a streptococci containing probiotic in periodontal therapy: a randomized controlled trial. Journal of clinical periodontology. 2015; 42(11):1032-41.
Morales, A, Carvajal, P, Silva, N, Hernandez, M, Godoy, C, Rodriguez, G, et al. Clinical Effects of Lactobacillus rhamnosus in Non-Surgical Treatment of Chronic Periodontitis: A Randomized Placebo-Controlled Trial With 1-Year Follow-Up. J Periodontol. 2016; 87(8):944-52.
Morales, A, Gandolfo, A, Bravo, J, Carvajal, P, Silva, N, Godoy, C, et al. Microbiological and clinical effects of probiotics and antibiotics on nonsurgical treatment of chronic periodontitis: a randomized placebocontrolled trial with 9-month follow-up. J Appl Oral Sci. 2018; 26:e20170075.
İnce, G, Gürsoy, H, İpçi Ş, D, Cakar, G, Emekli-Alturfan, E, Yılmaz, S. Clinical and Biochemical Evaluation of Lozenges Containing Lactobacillus reuteri as an Adjunct to Non-Surgical Periodontal Therapy in Chronic Periodontitis. Journal of periodontology. 2015; 86(6):746-54.
Invernici, MM, Salvador, SL, Silva, PHF, Soares, MSM, Casarin, R, Palioto, DB, et al. Effects of Bifidobacterium probiotic on the treatment of chronic periodontitis: A randomized clinical trial. Journal of clinical periodontology. 2018; 45(10):1198-210.
Soares, LG, Carvalho, EB, Tinoco, EMB. Clinical effect of Lactobacillus on the treatment of severe periodontitis and halitosis: A double-blinded, placebo-controlled, randomized clinical trial. Am J Dent. 2019; 32(1):9-13.
Theodoro, LH, Cláudio, MM, Nuernberg, MAA, Miessi, DMJ, Batista, JA, Duque, C, et al. Effects of Lactobacillus reuteri as an adjunct to the treatment of periodontitis in smokers: randomised clinical trial. Benef Microbes. 2019; 10(4):375-84.
Teughels, W, Durukan, A, Ozcelik, O, Pauwels, M, Quirynen, M, Haytac, MC. Clinical and microbiological effects of Lactobacillus reuteri probiotics in the treatment of chronic periodontitis: a randomized placebo-controlled study. Journal of clinical periodontology. 2013; 40(11):1025-35.
Vives-Soler, A, Chimenos-Küstner, E. Effect of probiotics as a complement to non-surgical periodontal therapy in chronic periodontitis: a systematic review. Med Oral Patol Oral Cir Bucal. 2020; 25(2):e161- e7.
Donos, N, Calciolari, E, Brusselaers, N, Goldoni, M, Bostanci, N, Belibasakis, G. The adjunctive use of host modulators in non‐surgical periodontal therapy. A systematic review of randomized, placebo‐ controlled clinical studies. Jornal of Clinical Periodontology. 2020.
Ikram, S, Hassan, N, Raffat, MA, Mirza, S, Akram, Z. Systematic review and meta-analysis of double-blind, placebo-controlled, randomized clinical trials using probiotics in chronic periodontitis. J Investig Clin Dent. 2018; 9(3):e12338.
Martin-Cabezas, R, Davideau, JL, Tenenbaum, H, Huck, O. Clinical efficacy of probiotics as an adjunctive therapy to non-surgical periodontal treatment of chronic periodontitis: a systematic review and meta-analysis. Journal of clinical periodontology. 2016; 43(6):520-30.
Sanz, M, Herrera, D, Kebschull, M, Chapple, I, Jepsen, S, Berglundh, T, et al. Treatment of stage I-III periodontitis-The EFP S3 level clinical practice guideline. Journal of clinical periodontology. 2020; 47 Suppl 22:4-60.

Hälsoekonomiskt underlag

Resultat och metod

Referenser

För fullständigt underlag, se bilaga Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Parodontit (stadium 1-4) – Probiotika som tilläggsbehandling vid mekanisk infektionsbehandling, vuxna

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Beskrivning av tillstånd och åtgärd + Öppna Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad