Parodontal sjukdom där otillräcklig munhygien är en riskfaktor – Kvalificerat rådgivande samtal (d.v.s. beteendemedicinsk prevention och behandling), vuxna
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Rangordning 1–10
Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.
Icke-göra
Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.
FoU (forskning och utveckling)
Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Motivering till rekommendation
Kommentar: Majoriteten av studierna är utförda på specialistklinik i parodontologi, vilket kan påverka resultatens överförbarhet. På en specialistklinik kan också jämförelsealternativet rådgivande samtal vara mer omfattande än i annan tandvård, vilket kan vara en anledning till att effekten inte skiljer sig mer mellan de jämförda åtgärderna.
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
Munhälsan kan påverkas av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Patientens delaktighet har betydelse för hur väl en behandling lyckas och för munhälsoutvecklingen på lång sikt. Parodontal sjukdom är en bakteriell infektion som drabbar tandens stödjevävnader. Gingivit, är en reversibel reaktion i tandköttet omkring tanden som oftast orsakas av bakteriebeläggningar, plack. Obehandlad gingivit kan leda till irreversibel parodontit. Munhygienen har därför stor betydelse vid parodontal sjukdom. Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att tandvårdspersonal eller annan hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten samt anpassar den till den specifika individens ålder, hälsa, risknivåer, med mera. Kvalificerat rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier, till exempel motiverande samtal, och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Åtgärden är teoribaserad och strukturerad, det vill säga bygger på vissa tydliggjorda antaganden om hur och varför den fungerar och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Åtgärden förutsätter att personalen har god ämneskunskap samt är utbildad i metoden som används för samtalet. Ett kvalificerat rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal och återkommande sessioner eller kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl) sker vid ett eller flera tillfällen. Åtgärden kan ges individuellt eller i grupp. Socialstyrelsen har inte tagit ställning till specifika teorier, eftersom det inte finns tillräckligt med underlag för att dra slutsatser om vilken teori som ger bäst effekt. Ofta inkluderar dessutom ett kvalificerat rådgivande samtal komponenter från flera teorier. Följande är exempel på teorier som åtgärden kan utgå från: • Social learning theory • Social cognitive theory • Health belief model • Theory of planned behavior • Stages of change och Transtheoretical model • Cognitive behavior theory • Self-determination theory • Protection motivation theory.
Kunskapsunderlag
För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag
Åtgärdens effekt
Vid parodontal sjukdom har åtgärden kvalificerat rådgivande samtal jämfört med rådgivande samtal: * ingen eller möjligen liten positiv effekt på förekomsten av plack (mätt med plackindex enligt Silness-Löe eller minskad proportion plack mätt i procentenheter) (låg tillförlitlighet) * ingen eller möjligen liten positiv effekt på förekomsten av gingivit (mätt med gingivalindex enligt Löe-Silness eller minskad proportion gingival blödning mätt i procentenheter) (låg tillförlitlighet) * möjligen en liten positiv effekt på självrapporterad approximal rengöring (låg tillförlitlighet) samt ingen effekt på självrapporterade tandborstningsvanor (låg tillförlitlighet).
- Vid parodontal sjukdom har åtgärden kvalificerat rådgivande samtal jämfört med rådgivande samtal: • ingen eller möjligen liten positiv effekt på förekomsten av plack (mätt med plackindex enligt Silness-Löe eller minskad proportion plack mätt i procentenheter) (låg tillförlitlighet) • ingen eller möjligen liten positiv effekt på förekomsten av gingivit (mätt med gingivalindex enligt Löe-Silness eller minskad proportion gingival blödning mätt i procentenheter) (låg tillförlitlighet) • möjligen en liten positiv effekt på självrapporterad approximal rengöring (låg tillförlitlighet) samt ingen effekt på självrapporterade tandborstningsvanor (låg tillförlitlighet). (Evidens)
Biverkningar och oönskade effekter
Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.
Granskade studier
Studier som ingår i granskningen
Granskningen bygger på en systematisk översikt av Werner et al [1] som inkluderar elva artiklar [2-12], baserade på nio RCT-studier. På grund av stor heterogenitet bland de ingående studierna presenteras studierna var för sig i tabellen nedan, istället för resultaten från de metaanalyser som är gjorda i den systematiska översikten. Tre av RCT-studierna som ingår i den systematiska översikten har inte redovisats i detta underlag på grund av att interventionen inte motsvarade kvalificerat rådgivande samtal (Brand et al 2013 [2] och Tedesco et al 1992 [12] samt på grund av att utfallsmåttet inte stämde för denna frågeställning (Jönsson et al 2014, [7]). Förutom de ovan nämnda RCT-studierna ingår en RCT-studie av Stenman et al 2018 [13] som är publicerad efter den systematiska översikten. Det är en 3- årsuppföljning av en av studierna [11] som ingår i SÖ:n. Slutsatserna i detta kunskapsunderlag baseras på 418 personer för plack, 306 personer för gingivit och 207 personer för självrapporterade munhygienvanor. I den systematiska översikten, som var välgjord [1], inkluderades studier med en mängd olika teoribaserade, psykologiska beteendeinterventioner och i vissa användes en kombination av dessa. Interventionernas omfattning varierade, både gällande duration och frekvens och gavs av olika professioner (psykologer, tandläkare och tandhygienister), likaså varierade uppföljningstiderna, vilket leder till att det är svårt att väga samman resultaten. Majoriteten av studierna är utförda på specialistklinik i parodontologi, något som kan påverka överförbarheten av resultaten till annan tandvård. Dessutom jämförs interventionerna med rådgivande samtal, vilket innebär omfattande behandling även för kontrollgruppen för patienter med parodontal sjukdom som remitterats till specialistklinik. Med begränsad skillnad i åtgärdens omfattning för interventions- respektive kontrollgrupp är det troligen svårare att uppnå tilläggseffekt för interventionen. Förändring av plackförekomst utvärderades i åtta studier. I fyra av studierna 4, 5, 8, 10 användes plackindex Silness-Löe och i de övriga fyra studierna [3, 9, 11, 13] (n= 207) registrerades proportion av plack. Sammantaget pekade resultaten på ingen eller möjligen en liten positiv effekt på förekomsten av plack. Gingival inflammation utvärderades i sex studier. I tre studier 4, 5, 9 registrerades gingivalindex Löe-Silness utan att notera skillnad mellan interventions- och kontrollgrupp medan fyra studier 4, 6, 11, 12 registrerade gingival blödning utan att se effekt av interventionen. (En studie [4] registrerade både gingivalindex och gingival blödning). Fyra studier [4, 5, 8, 13] (n= 207) visade en liten positiv signifikant effekt för munhygienbeteende (självrapporterad approximal rengöring respektive självrapporterad tandborstning). Uppföljningstiden för de ingående studierna varierar mellan tre veckor och 12 månader, med undantag för en studie [10] som har en uppföljningstid på tre år. Tre av studierna har uppföljning på en månad eller kortare [3, 8, 10]. Utöver de studier som ingår i underlaget har fyra systematiska översikter inom ämnet, publicerade efter 2014 identifierats. Dessa har lästs i fulltext men därefter exkluderats. Eftersom den inkluderade systematiska översikten Werner et al 2016 var den mest välgjorda valdes denna för underlaget, trots att det inte är den senast publicerade. Newton & Asimakopoulou 2015 [14] är en välgjord systematisk översikt som utvärderar 14 studier. Den inkluderar både RCT och N-RCT-studier med en frågeställning som stämmer väl överens med vår. Översikten redovisar i stort sett samma studier som Werner et al och eftersom den är publicerad tidigare har den exkluderats från detta underlag. Kay et al 2016 [15] utvärderar 44 studier och inkluderar alla nivåer på rådgivningen, alla åldrar och alla typer av studiedesign samt både friska och sjuka patienter. Järvinen et al 2018 [16], undersöker teoretiska/motiverande tekniker för att förbättra egenvård och inkluderade inga studier som var publicerade senare än 2011. Resultaten är samstämmiga med resultaten i Werner et al. Carra et al 2020 [17] har en något bredare frågeställning än den vi avsåg att undersöka och har inkluderat både RCT och N-RCT-studier. Resultaten är samstämmiga med resultaten i Werner et al. I en pågående finsk RCT-studie utvärderas en intervention för vuxna med parodontal sjukdom. Interventionen består, förutom av sedvanlig parodontal behandling, även av motiverande samtal. Utfallet är blödning från tandköttsfickan vid sondering. Studien startade 2014.
Information som saknas i studierna
Långtidsuppföljningar är få. Interventionerna kan variera stort inom samlingsbegreppet kvalificerat rådgivande samtal. Detta innebär att utvärderade interventioner inte är enhetliga även om de har ett antal karakteristika gemensamt (se Beskrivning av tillstånd och åtgärder). Inga studier jämför kvalificerat rådgivande samtal med ingen åtgärd. Studier som riktas till målgrupp under 18 år saknas. Biverkningar av åtgärden beskrivs inte. Livskvalitetsmått har inte undersökts i detta underlag.
Referenser
Werner, H, Hakeberg, M, Dahlstrom, L, Eriksson, M, Sjogren, P, Strandell, A, et al. Psychological Interventions for Poor Oral Health: A Systematic Review. Journal of dental research. 2016; 95(5):506-14.
Brand, VS, Bray, KK, MacNeill, S, Catley, D, Williams, K. Impact of single-session motivational interviewing on clinical outcomes following periodontal maintenance therapy. International journal of dental hygiene. 2013; 11(2):134-41.
Godard, A, Dufour, T, Jeanne, S. Application of self-regulation theory and motivational interview for improving oral hygiene: a randomized controlled trial. Journal of clinical periodontology. 2011; 38(12):1099- 105.
Jönsson, B, Lindberg, P, Oscarson, N, Öhrn, K. Improved compliance and self-care in patients with periodontitis – a randomized control trial. International journal of dental hygiene. 2006; 4(2):77-83.
Jönsson, B, Öhrn, K, Oscarson, N, Lindberg, P. The effectiveness of an individually tailored oral health educational programme on oral hygiene behaviour in patients with periodontal disease: a blinded randomizedcontrolled clinical trial (one-year follow-up). Journal of clinical periodontology. 2009; 36(12):1025-34.
Jönsson, B, Öhrn, K, Lindberg, P, Oscarson, N. Evaluation of an individually tailored oral health educational programme on periodontal health. Journal of clinical periodontology. 2010; 37(10):912-9.
Jönsson, B, Öhrn, K. Evaluation of the effect of non-surgical periodontal treatment on oral health-related quality of life: estimation of minimal important differences 1 year after treatment. Journal of clinical periodontology. 2014; 41(3):275-82.
Kakudate, N, Morita, M, Sugai, M, Kawanami, M. Systematic cognitive behavioral approach for oral hygiene instruction: a short-term study. Patient education and counseling. 2009; 74(2):191-6.
Little, SJ, Hollis, JF, Stevens, VJ, Mount, K, Mullooly, JP, Johnson, BD. Effective group behavioral intervention for older periodontal patients. Journal of periodontal research. 1997; 32(3):315-25.
Philippot, P, Lenoir, N, D'Hoore, W, Bercy, P. Improving patients' compliance with the treatment of periodontitis: a controlled study of behavioural intervention. Journal of clinical periodontology. 2005; 32(6):653.
Stenman, J, Lundgren, J, Wennström, JL, Ericsson, JS, Abrahamsson, KH. A single session of motivational interviewing as an additive means to improve adherence in periodontal infection control: a randomized controlled trial. Journal of clinical periodontology. 2012; 39(10):947-54.
Tedesco, LA, Keffer, MA, Davis, EL, Christersson, LA. Effect of a Social Cognitive Intervention on Oral Health Status, Behavior Reports, and Cognitions. Journal of periodontology. 1992; 63(7):567.
Stenman, J, Wennström, JL, Abrahamsson, KH. A brief motivational interviewing as an adjunct to periodontal therapy—A potential tool to reduce relapse in oral hygiene behaviours. A three‐year study. International journal of dental hygiene. 2018; 16(2):298-304.
Newton, JT, Asimakopoulou, K. Managing oral hygiene as a risk factor for periodontal disease: a systematic review of psychological approaches to behaviour change for improved plaque control in periodontal management. Journal of clinical periodontology. 2015; 42:S36-S46.
Kay, E, Vascott, D, Hocking, A, Nield, H, Dorr, C, Barrett, H. A review of approaches for dental practice teams for promoting oral health. Community dentistry and oral epidemiology. 2016; 44(4):313-30.
Järvinen, M, Stolt, M, Honkala, E, Leino-Kilpi, H, Pöllänen, M. Behavioural interventions that have the potential to improve self-care in adults with periodontitis: a systematic review. Acta odontologica Scandinavica. 2018; 76(8):612-20.
Carra, MC, Detzen, L, Kitzmann, J, Woelber, JP, Ramseier, CA, Bouchard, P. Promoting behavioural changes to improve oral hygiene in patients with periodontal diseases: a systematic review. Journal of clinical periodontology. 2020.
Hälsoekonomiskt underlag
Resultat och metod
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se