Vid entandsluckor i sidosegmenten som ger funktionsstörningar ger behandlingar med tandstödda broar med extensioner
• hög broöverlevnad efter fem år vid behandlingar som är utförda vid specialistkliniker (expertgruppsbedömning)
• måttlig broöverlevnad efter tio år vid behandlingar som är utförda vid specialistkliniker (expertgruppsbedömning)
• sämre broöverlevnad jämfört med broar med ändstöd (expertgruppsbedömning)
• sämre broöverlevnad då de distala ändstöden saknar vitalitet (expertgruppsbedömning)
• sämre broöverlevnad då behandlingarna utförs i allmänpraktiken jämfört med specialistklinik (expertgruppsbedömning).
- Hög broöverlevnad (utförda i specialistklinik) efter 5 år
Måttlig broöverlevnad (utförda i specialistklinik) efter 10 år
Sämre broöverlevnad än broar med ändstöd (enkel konsensus)
Sämre broöverlevnad vid behandling i allmänpraktik än vid specialistklinik
Sämre broöverlevnad då de distala ändstöden saknar vitalitet (Expertgruppsbedömning
Expertgruppsbedömning
Expertgruppsbedömning
Expertgruppsbedömning
Expertgruppsbedömning)
Två systematiska översikter (från samma författargrupp) med metaanalyser publicerade 2004 respektive 2008 har identifierats. Översikterna inkluderar 432 konstruktioner som följdes i minst fem år och 239 som följdes i tio år. Den första [1] redovisade 13 studier enligt en sökning fram till och med april 2004; den andra [2] kompletterade sökningen fram till och med augusti 2007 (eventuellt tillfogade studier är inte angivna). Två svenska studier finns som har studerat resultaten på extensionsbroar som har utförts av allmäntandläkare. Den ena [3] är inkluderad i den systematiska översikten medan den andra [4] inte är medtagen i någon systematisk översikt. Flertalet studier av tandförsedda broar med extensioner fokuserar på friändstandlöshet (eller entandsluckor). Det framgår i allmänhet inte om det gäller flertandsluckor eller friändstandlöshet.
Tandstödda broar med extensioner hade enligt den första systematiska översikten en beräknad överlevnad efter tio år på 82 procent (konfidensintervall 78–85 procent). Lyckandefrekvensen (”success rate” = broar utan komplikationer) efter tio år var 63 procent (konfidensintervall 55– 70 procent). Den andra systematiska översikten redovisade en tioårsöverlevnad på 80 procent (konfidensintervall 75–84 procent). Resultaten är sämre än för broar med ändstöd, särskilt i det längre perspektivet. Båda de svenska studierna redovisar väsentligt sämre resultat än den systematiska översikten, som förutom en studie [4] enbart innehåller patienter från specialist- och universitetskliniker. Den sistnämnda studien visar att efter 14 år hade 12 procent av broarna med ändstöd förlorats, mot 33 procent av extensionsbroarna. En annan studie [3] redovisar 293 broar som undersöktes 6–7 år efter behandlingen, uppdelade i ungefär lika stora grupper (enbart ändstöd, ett extensionsled och två extensionsled). De tekniska komplikationerna (lossnande och frakturer av stödtänder och/eller broarna) var 8 procent, 16 procent respektive 34 procent i de tre grupperna.
Socialstyrelsens expertgrupp har med stöd av beprövad erfarenhet och det tillgängliga underlaget tagit ställning till slutsatser om åtgärdens effekter vid tillståndet.
En översyn av dessa riktlinjer genomfördes under 2019. Inga nya relevanta studier identifierades.