För enskild tand med ringa till måttlig defekt som ger funktionsstörning och som behandlas med glasjonomerfyllning på tuggbelastade ytor
• överlever 55–69 procent av fyllningarna efter fem år (expertgruppsbedömning)
• är medianöverlevnaden 2,2–9 år (expertgruppsbedömning)
• vid omgörning av glasjonomerfyllningar är den vanligaste omgörningsorsaken sekundärkaries (expertgruppsbedömning).
• Biverkningar av glasjonomer förekommer hos både patienterna och personalen (expertgruppsbedömning).
- 55-69 procent fyllningsöverlevnad efter 5 år
Medianöverlevnaden är 2,2-9 år
Den vanligaste omgörnings-orsaken är sekundärkaries
Biverkningar förekommer hos både patienter och personal (Expertgruppsbedömning
Expertgruppsbedömning
Expertgruppsbedömning
Expertgruppsbedömning)
En systematisk översikt [1] med en uppföljningstid på fem år eller mer identifierades bland de inkluderande studierna till och med 2003, avseende fyllningsöverlevnaden samt medianlivslängden för glasjonomerfyllningar. Översikten omfattar en longitudinell studie på klass II-fyllningar med en uppföljningstid på fem år (95 glasjonomerfyllningar) och två retrospektiva studier (620 glasjonomerfyllningar) där fyllningsklassen inte framgår och den kan således innefatta alla fyllningsklasser. I en kompletterande litteratursökning (publikationsdatum från och med 2004) identifierades ytterligare en longitudinell studie med en uppföljningstid på fem år eller mer (116 klass II-fyllningar) [2] samt två tvärsnittsstudier (144 glasjonomerfyllningar) [3, 4]. Uppföljningstiden på studierna i den systematiska översikten varierade från 5 till över 25 år. Då misslyckandefrekvensen tenderar att öka med tiden gjordes en omräkning av utfallet från en längre studie i den kompletterande sökningen [2], för att möjliggöra jämförelser efter fem år. Totalt omfattar sammanställningen två longitudinella studier med uppföljningstid på fem–sex år och fyra retrospektiva studier med totalt 975 glasjonomerfyllningar.
Fyllningarnas överlevnad efter fem år var 55–69 procent baserat på data från 211 fyllningar [1, 2]. Medianlivslängden skattas till 2,2–9 år baserat på data från 764 fyllningar [1, 3, 4]. Resultaten avseende medianlivslängden varierar väsentligt och en förklaring kan vara att studierna i den systematiska översikten [1] avser fyllningar som utfördes på 1980-talet medan klass IIfyllningarna i den svenska studien [4] utgjordes av fyllningar som huvudsakligen utfördes på 2000-talet. Det har skett en stor materialutveckling under denna period. Avseende fyllningar utförda i den allmänna tandvården är det rimligt att anta att fyllningsöverlevnaden kan förväntas vara lägre än den som är rapporterad i prospektiva studier som vanligen är utförda vid universitetskliniker. I två tvärsnittsstudier omfattande 363 [3, 5] fyllningar och en retrospektiv studie [2] omfattande 116 glasjonomerfyllningar visades att av de fyllningar som måste göras om var sekundärkaries orsaken i 0–42 procent av fallen. Det saknas stöd för slutsatsen att glasjonomerer kan ha en karieshämmande effekt.
Socialstyrelsens expertgrupp har med stöd av beprövad erfarenhet och det tillgängliga underlaget tagit ställning till slutsatserna om åtgärdens effekter vid tillståndet.
En översyn av dessa riktlinjer genomfördes 2019. En systematisk översikt och fyra RCT-studier som studerat överlevnaden av högviskösa glasjonomerfyllningar hos vuxna har identifierats. Översikten [6] identifierade sex studier. Samtliga exkluderades på grund av fel studiedesign eller hög risk för bias. Två av RCT-studierna [7, 8] undersökte nyare glasjonomermaterial avsedda för tuggbelastade områden. En RCT-studie [9] jämförde om ART och glasjonomerfyllningar var lika bra som konventionell preparation och glasjonomer och en RCT-studie [10] avbröts efter ett år då glasjonomerfyllningarna hade hög misslyckandefrekvens. Studierna skiljer sig åt avseende utformning, uppföljningstider och har hög risk för bias, till exempel avseende randomisering och blindning. Det vetenskapliga underlaget bedöms bristfälligt och förändrar inte tidigare expertbedömning.