Djup bendefekt vid tand (associerad med avancerad till mycket avancerad parodontit, stadium 3-4) – Rekonstruktiv behandling – emaljmatrixprotein plus defektfyllnadsmaterial som tillägg till lambåkirurgi, vuxna

Vid tillståndet eller populationen Djup bendefekt vid tand (associerad med avancerad till mycket avancerad parodontit, stadium 3-4) har åtgärden Rekonstruktiv behandling – emaljmatrixprotein plus defektfyllnadsmaterial som tillägg till lambåkirurgi prioritet 8.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Rangordning 1–10

Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.

Icke-göra

Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.

FoU (forskning och utveckling)

Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Prioritet

Bör inte erbjudas

Endast i forskning och utveckling

Icke-göra

FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor svårighetsgrad, och 3 är då högsta möjliga rangordning. Åtgärden har möjligen en liten positiv effekt på förändring i klinisk tandfästenivå, ficksonderingsdjup och röntgenologisk bennivå, och kostnaden bedöms vara måttlig per vunnen effekt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Parodontit karaktäriseras av förekomst av subgingival biofilm, fördjupade tandköttsfickor och nedbrytning av tandens stödjevävnader. Djup bendefekt vid tand är vanligt förkommande vid avancerad parodontitutveckling.

Behandling med rekonstruktiv kirurgi syftar till att, efter en adekvat behandling av den parodontala infektionen, återskapa den parodontala stödjevävnaden och därmed ge förbättrade förutsättningar för tandöverlevnaden. Rekonstruktiva metoder som tilläggsbehandling vid lambåkirurgi inkluderar emaljmatrixprotein, membraner och olika typer av defektfyllnadsmaterial. En behandlingsprincip i syfte att förbättra läkningsresultatet är att använda kombination av emaljmatrixprotein och defektfyllnadsmaterial.

Kunskapsunderlag

För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag

Åtgärdens effekt

Vid tillståndet avancerad till mycket avancerad parodontit (stadium 3-4) och djup bendefekt ger rekonstruktiv tilläggsbehandling vid lambåkirurgi med emaljmatrixprotein i kombination med defektfyllnadsmaterial, i jämförelse med tilläggsbehandling med enbart emaljmatrixprotein,

• möjligtvis en ringa positiv effekt på förändring av klinisk tandfästenivå (WMD +0,43 mm (95% KI 0,09; 0,76)) (låg tillförlitlighet) • möjligtvis en ringa positiv effekt på förändring av ficksonderingsdjup (WMD +0,37 mm (95% KI 0,07; 0,66)) (låg tillförlitlighet) • troligen ingen klinisk signifikant effekt på minskning av gingival retraktion (WMD -0,14 mm (95% KI -0,39; 0,10)) (måttlig tillförlitlighet) • troligen en positiv effekt på förändring av röntgenologisk bennivå (WMD: +0,67 mm (95% KI 0,29; 1,05)) (måttlig tillförlitlighet) • möjligtvis ingen klinisk signifikant effekt på frekvens av kliniskt relevant förbättrad tandfästenivå (≥4 mm) (låg tillförlitlighet).

Vid tillståndet avancerad till mycket avancerad parodontit (stadium 3-4) och djup bendefekt ger rekonstruktiv tilläggsbehandling vid lambåkirurgi med emaljmatrixprotein i kombination med defektfyllnadsmaterial, i jämförelse med tilläggsbehandling med enbart emaljmatrixprotein, • möjligtvis en ringa positiv effekt på förändring av klinisk tandfästenivå (WMD: +0,43 mm (95% KI 0,09; 0,76)) (låg tillförlitlighet) • möjligtvis en ringa positiv effekt på förändring av ficksonderingsdjup (WMD: +0,37 mm (95% KI 0,07; 0,66)) (låg tillförlitlighet) • troligen ingen klinisk signifikant effekt på minskning av gingival retraktion (WMD: -0,14 mm (95% KI -0,39; 0,10)) (måttlig tillförlitlighet) • troligen en positiv effekt på förändring av röntgenologisk bennivå (WMD: +0,67 mm (95% KI 0,29; 1,05)) (måttlig tillförlitlighet) • möjligtvis ingen signifikant effekt på frekvens av kliniskt relevant förbättrad tandfästenivå (≥4 mm) (låg tillförlitlighet). (Evidens)

Biverkningar och oönskade effekter

Granskade studier

Studier som ingår i granskningen

I granskningen ingick en systematisk översikt (SÖ) med litteratursökning till och med 2019-01-31 [1]. Utförda meta-analyser i den systematiska översikten var dock inte relevanta i relation till aktuell frågeställning. Av inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) i den systematiska översikten identifierades 8 studier[2-9] som utvärderade effekten av rekonstruktiv behandling med emaljmatrixprotein i kombination med defektfyllnadsmaterial i jämförelse med användning av enbart emaljmatrixprotein som tilläggsbehandling vid lambåkirurgi. Analys av förändring i klinisk stödjevävnadsnivå, ficksonderingsdjup och gingival retraktion baserades på 346 personer. Fem RCT-studier[2-4, 8, 9], som omfattade totalt 195 personer, redovisade data på andel behandlingar som resulterade i en kliniskt relevant vinst i tandfästenivå (≥4 mm och motsvarande cirka en tredjedel eller mer av tandens rotlängd). Inga ytterligare relevanta RCT-studier identifierades.

Kombinationsbehandlingen emaljmatrixprotein och defektfyllnadsmaterial visade en positiv tilläggseffekt jämfört med användning av enbart emaljmatrixprotein avseende förändring i klinisk tandfästenivå +0,43 mm (95% KI 0,09/0,76), ficksonderingsdjup +0,37 mm (95% KI 0,07/0,66) (låg tillförlitlighet), och röntgenologisk bennivå +0,67 mm (95% KI 0,29/1,05) (måttlig tillförlitlighet). Ingen statistisk signifikant skillnad noterades dock avseende effektmåtten andel behandlingar som resulterat i ≥4 mm förbättrad klinisk tandfästenivå eller förändring i gingival retraktion (låg tillförlitlighet).

I de europeiska riktlinjerna för behandling av parodontit (European Federation of Periodontology [10], som fastställdes vid ett internationellt konsensusmöte 2019, rekommenderas användning av rekonstruktiv behandling med enbart emaljmatrixprotein eller membran (Grade A - ↑↑), och möjligen tilläggsbehandling med defektfyllnadsmaterial endast i specifika fall.

Ytterligare tre SÖ granskades[11-13], men meta-analyser var inte relevanta eftersom studier med <12 månaders uppföljning inkluderades. I sökning efter studier som rapporterat frekvens av klinisk relevant stödjevävnadsvinst (≥4mm) exkluderades 2 RCT studier lästa i fulltext[14, 15] eftersom defektfyllnadsmaterial som tillägg till emaljmatrixprotein inte utvärderades eller hög risk för bias förelåg.

Inga pågående studier identifierades.

Information som saknas i studierna

Referenser

Nibali, L, Koidou, V, Nieri, M, Barbato, L, Pagliaro, U, Cairo, F. Regenerative surgery versus access flap for the treatment of intrabony periodontal defects. A systematic review and meta‐analysis Journal of clinical periodontology. 2020; 47.
Guida, L, Annunziata, M, Belardo, S, Farina, R, Scabba, A, RTrombelli, L. Effect of Autogenous Cortical Bone Particulate in Conjunction With Enamel Matrix Derivative in the Treatment of Periodontal Intraosseous Defects. Journal of periodontology. 2007; 78(2):231-8.
Yilmaz, S, Cakar, G, Yildirim, B, Sculean, A. Healing of two and three wall intrabony periodontal defects following treatment with an enamel matrix derivative combined with autogenous bone. Journal of clinical periodontology. 2010; 37(6):544-50.
Bokan, I, Bill, J, Schlagenhauf, U. Primary flap closure combined with Emdogains alone or Emdogains and Cerasorbs in the treatment of intrabony defects. 2006; 33:885-93.
De Leonardis, D, Paolantonio, M. Enamel Matrix Derivative, Alone or Associated With a Synthetic Bone Substitute, in the Treatment of 1- to 2-Wall Periodontal Defects. Journal of periodontology. 2013; 84:444- 55.
Losada, M, Gonzalez, R, Garcia, AP, Santos, A, Nart, J. Treatment of Non-Contained Infrabony Defects With Enamel Matrix Derivative Alone or in Combination With Biphasic Calcium Phosphate Bone Graft: A 12-Month Randomized Controlled Clinical Trial. Journal of periodontology. 2017; 88(5):426-35.
Meyle, J, Hoffmann, T, Topoll, H, Heinz, B, Al-Machot, E, JervoeStorm, PM, et al. A multi-centre randomized controlled clinical trial on the treatment of intra-bony defects with enamel matrix derivatives/synthetic bone graft or enamel matrix derivatives alone: results after 12 months. Journal of clinical periodontology. 2011; 38(7):652-60.
Sculean, A, Pietruska, M, Schwarz, F, Willershausen, B, Arweiler, N, Auschill, T. Healing of human intrabony defects following regenerative periodontal therapy with an enamel matrix protein derivative alone or combined with a bioactive glass. A controlled clinical study. Journal of clinical periodontology. 2005; 32:111-7.
Zucchelli, G, Amore, C, Montebugnoli, L, De Sanctis, M. Enamel matrix proteins and bovine porous bone mineral in the treatment of intrabony defects: a comparative controlled clinical trial. Journal of periodontology. 2003; 74(12):1725-35.
Sanz, M, Herrera, D, Kebschull, M, Chapple, I, Jepsen, S, Berglundh, T, et al. Treating Periodontitis – The EFP S3 Level Clinical Practice Guideline. Journal of clinical periodontology. 2020; 47.
Annunziata, M, Piccirillo, A, Perillo, F, Cecoro, G, Nastri, L, Guida, L. Enamel Matrix Derivative and Autogenous Bone Graft for Periodontal Regeneration of Intrabony Defects in Humans: A Systematic Review and Meta-Analysis. Materials (Basel, Switzerland). 2019; 12(16).
Zhou, S, Sun, C, Huang, S, Wu, X, Zhao, Y, Pan, C, et al. Efficacy of Adjunctive Bioactive Materials in the Treatment of Periodontal Intrabony Defects: A Systematic Review and Meta-Analysis. BioMed research international. 2018; 2018:8670832.
Matarasso, M, Iorio-Siciliano, V, Blasi, A, Ramaglia, L, Salvi, GE, Sculean, A. Enamel matrix derivative and bone grafts for periodontal regeneration of intrabony defects. A systematic review and metaanalysis. Clinical oral investigations. 2015; 19(7):1581-93.
Aspriello, SD, Ferrante, L, Rubini, C, Piemontese, M. Comparative study of DFDBA in combination with enamel matrix derivative versus DFDBA alone for treatment of periodontal intrabony defects at 12 months post-surgery. Clinical oral investigations. 2011; 15(2):225-32.
Ogihara, S, Tarnow, DP. Efficacy of enamel matrix derivative with freeze-dried bone allograft or demineralized freeze-dried bone allograft in intrabony defects: a randomized trial. Journal of periodontology. 2014; 85(10):1351-60.

Hälsoekonomiskt underlag

Resultat och metod

Referenser

För fullständigt underlag, se bilaga Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se

Djup bendefekt vid tand (associerad med avancerad till mycket avancerad parodontit, stadium 3-4) – Rekonstruktiv behandling – emaljmatrixprotein plus defektfyllnadsmaterial som tillägg till lambåkirurgi, vuxna

Öppna beskrivning för: information om prioritetsskalan Prioritet enligt rekommendationsskalan

Motivering till rekommendation − Stäng Motivering till rekommendation

Beskrivning av tillstånd och åtgärd + Öppna Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Kunskapsunderlag + Öppna Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag + Öppna Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad + Öppna Tillståndets svårighetsgrad