Vid en symtomatisk diskförskjutning med återgång
• har en reponeringsskena hög effekt på käkledssmärtan jämfört med ingen behandling eller en stabiliseringsskena (måttlig evidensstyrka)
• har en reponeringsskena hög effekt på käkledsljuden jämfört med ingen behandling eller en stabiliseringsskena (måttlig evidensstyrka)
• har en reponeringsskena måttlig effekt på palpationssmärtan jämfört med ingen behandling eller en stabiliseringsskena (låg evidensstyrka)
• återkommer ofta käkledljuden efter utsättning av reponeringsskenan, vilket medför en minskande lyckandefrekvens med tiden. Risk finns för ocklusionsförändringar vid långtidsanvändning (expertgruppsbedömning).
- Hög effekt på käkledssmärta jämfört med ingen behandling eller stabiliseringsskena
Hög effekt på käkledsljud jämfört med ingen behandling eller stabiliseringsskena
Måttlig effekt på palpationssmärta jämfört med ingen behandling eller stabiliseringsskena
Ofta återkommande käkledsljud efter utsättning av reponeringsskenan, vilket medför en minskande lyckandefrekvens med tiden. Risk för ocklusionsförändringar vid långtidsanvändning (Måttlig evidensstyrka
Måttlig evidensstyrka
Låg evidensstyrka
Expertgruppsbedömning)
Metaanalysen visade att käkledsknäppningarna försvann hos 75 procent (konfidensintervall 69–80 procent), vilket var signifikant bättre än behandlingen med en stabiliseringsskena där käkledsljuden försvann hos 17 procent (konfidensintervall 7–27 procent). De randomiserade kontrollerade studierna visade att i kontrollgrupperna minskade antalet individer med käkledsknäppningar med 0–22 procent. I behandlingsgruppen minskade antalet patienter med käkledsknäppningar med 21–95 procent. En randomiserad kontrollerad studie jämförde stabiliseringsskenor med reponeringsskenor. För åtta av tio försvann knäppningarna i reponeringsskenegruppen, mot två av tio vid behandling med stabiliseringsskenor. Metaanalysen visade att käkledsmärtan upphörde hos 80 procent (konfidensintervall 72–87 procent) av de patienter som hade fått en reponeringsskena jämfört med 33 procent (konfidensintervall 18–49 procent) av dem som hade fått behandling med en stabiliseringsskena. I de randomiserade kontrollerade studierna reducerades käkledsmärtan hos 22–75 procent av de behandlade. Smärtupplevelsen minskade med 94 procent. Utan behandling ökade smärtan med 3–44 procent. Antalet individer med käkledsmärta reducerades i reponeringsskenegruppen med 60 procent mot 20 procent i stabiliseringsskenegruppen. Dygnet-runt-behandling med reponeringsskenan var signifikant bättre än användning dag- eller nattetid. När reponeringsskenan i en korttidsstudie slutade användas efter sex veckor återkom käkledsljuden [3].
Långtidsuppföljningar visar på 39 procent lyckandefrekvens efter 1,5 år [8] och 35 procent efter 2,5 år [9]. Lyckandefrekvensen minskade med tiden, från 70 procent direkt efter behandling till 36 procent efter 5 år [10]. I motsats till dessa resultat visar en studie [11] att för cirka 90 procent av patienterna kvarstod förbättringen 3 år efter en korttidsbehandling med reponeringsskena.
En översyn av dessa riktlinjer genomfördes 2020 men inga nya studier identifierades