Vuxna med särskild risk som röker dagligen – Webbaserad intervention

I granskningen ingår en systematisk översikt från Cochrane [1]. Slutsatserna baseras på 6786 personer och åtta studier för jämförelsen icke-aktiv kontroll (effektmått A) och på 3806 personer och fem studier för jämförelsen kvalificerat rådgivande samtal (effektmått B). Det primära utfallsmåttet var rökstopp efter minst sex månader och mättes genom kontinuerlig rökfrihet eller punktprevalens (minst 7 dagars rökfrihet). I fyra av studierna var populationen något annat än ”generell”, och bestod av patienter med KOL, personer som överlevt en cancersjukdom personer med HIV eller militärveteraner.

I de åtta studierna som jämförde med icke-aktiv kontroll fick interventionsgruppen någon form av webbaserad intervention som var skräddarsydd för varje enskild individ och som hade interaktiva komponenter. Exempel på innehåll i de olika webbprogrammen var information om rökning och att sluta röka, individanpassad feedback och individuella råd baserade på bland annat deltagarnas grad av beroende, motivation att sluta röka, samt ”stages of change”. I några av studierna uppmanades deltagarna att genomföra övningar för att öka motivationen, fick hjälp att identifiera copingstrategier och fick förslag på konkreta handlingar och tankesätt för att underlätta rökstoppet samt uppmuntran att fortsätta. Några interventioner innehöll aktiviteter som var skräddarsydda för varje individ eller specifika redskap såsom ”action planning” samt tillhandahöll ”akut assistans” vid röksug. I en studie fick deltagarna sju individuella rådgivningssessioner som genererades av ”expertsystemet” och i en annan studie fick deltagarna dagliga videos med en person i samma stadium av rökslutarprocessen. I en tredje studie bestod interventionen av en chattbaserad rökavvänjningsstödgrupp som även inkluderade en läkare. I några studier hade deltagarna tillgång till anslagstavlor och e-meddelanden, samt möjlighet att blogga.

Kontrollgruppen fick sedvanlig vård, självhjälpsmanual, eller standardiserade rökavvänjningsråd, såsom information om tillgängliga webb- och telefonbaserade stöd. I en studie fick kontrollgruppen reaktiv telefonrådgivning.

I några studier hade båda grupperna även tillgång till, uppmuntrades till, eller behandlades med, nikotinläkemedel eller andra läkemedel för rökavvänjning.

I de fem studierna som jämförde med aktiv kontroll, vilken kan anses motsvara kvalificerat rådgivande samtal, fick interventionsgruppen någon form av webbaserad intervention som var skräddarsydd för varje enskild individ och som hade interaktiva komponenter, undantaget en studie där interventionen varken var skräddarsydd eller innehöll några aktiva komponenter. Exempel på innehåll i de olika webbprogrammen var information om rökning och att sluta röka, individanpassad feedback och individuella råd baserade på bland annat grad av beroende, vilket stadium i rökslutarprocessen personen befann sig i, samt beredskap att sluta röka. I flera studier uppmuntrades deltagarna att sätta ett stoppdatum. I några av studierna uppmanades deltagarna att genomföra övningar för att öka motivationen, fick hjälp att identifiera copingstrategier och fick förslag på konkreta handlingar och tankesätt för att underlätta rökstoppet samt uppmuntran att fortsätta. Några interventioner innehöll specifika redskap såsom ”action planning” samt tillhandahöll ”akut assistans” vid röksug. En intervention var strukturerad utifrån fem olika steg på liknande sätt som en rådgivningssession och en annan baserades på kognitiva beteendeprinciper. En tredje använde redskap modifierade utifrån proaktiv telefonrådgivning. I en studie fick deltagarna dagliga videos med en person i samma stadium av rökslutarprocessen och i en annan studie hade deltagarna tillgång till en rökavvänjningsrådgivare online. I några studier hade deltagarna tillgång till ytterligare stöd via e-post och tillgång till sociala medier, såsom diskussionsforum, chattforum samt möjlighet att blogga.

Kontrollgruppen fick aktiv kontroll, vilken för majoriteten av studierna kan anses motsvara kvalificerat rådgivande samtal. Undantaget var en studie, där deltagarna fick rådgivning via ett program som skickade motiverande textmeddelanden. Innehållet i textmeddelandena baserades på kognitiv beteendeterapi och programmet försedde deltagarna med strategier och råd och stöd via motiverande meddelanden. Deltagarna kunde interagera med programmet genom att till exempel rapportera i vilket ”rökslutarstadium” de befann sig i för tillfället så att lämpliga ”stadiumspecifika” meddelanden kunde skickas och frekvensen av meddelandena varierade också, beroende på personens behov. I en annan studie fick deltagarna sex individuella sessioner face-to-face, vilka var baserade på kognitiv beteendeterapi och var mellan 40-60 minuter långa. I två studier fick kontrollgruppen fem sessioner med proaktiv telefonrådgivning, varav interventionen i den ena studien var baserad på den transteoretiska modellen för beteendeförändring. I en studie fick kontrollgruppen både proaktiv telefonrådgivning och rådgivning i grupp.

I några studier hade båda grupperna även tillgång till, uppmuntrades till att använda, eller behandlades med nikotinläkemedel eller andra läkemedel för rökavvänjning [1].

I litteratursökningen identifierades även en systematisk översikt som undersökte effekten av teknologibaserade interventioner, däribland webbaserade interventioner, på rökavvänjning hos personer med särskild risk. I översikten presenteras en subgruppsanalys på personer med psykisk ohälsa där resultatet visade på en måttlig effekt (OR 1,68; KI 1,06–2,68) efter 12 månader. Analysen baseras på tre randomiserade kontrollerade studier [2].

Totalt 80 översikter identifierades i sökningen, varav sex granskades närmare på fulltextnivå. En översikt tittade på internetbaserade interventioner för rökavvänjning, men hade stort överlapp med aktuell översikt, var något äldre och heller inte lika omfattande [3]. Två översikter tittade på mobilapplikationer, den ena med syfte att förhindra cancer [4] och den andra med syfte att främja hälsosam livsstil [5]. Båda översikterna inkluderade endast två studier där resultat på rökavvänjning presenterades [4, 5]. En annan översikt tittade på interventioner inom mHealth (appar och sms) för ”självguidad vård” inom ett stort antal områden. Totalt ingick endast tre studier om rökavvänjning i översikten [6]. En annan översikt tittade på effekten av "telefonkommunikationssystem", på bland annat rökning men endast en ingående studie handlade om webbaserad intervention [7]. En översikt tittade på alternativa metoder till MI för att behandla substansanvändning, varav två handlade om rökning och webbaserade interventioner, men där ingen av dem riktade sig till vuxna [8].

Ingen relevant information saknas i studierna.

1. Taylor, GMJ, Dalili, MN, Semwal, M, Civljak, M, Sheikh, A, Car, J. Internet-based interventions for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2017; 9:CD007078.
2. Boland, VC, Stockings, EA, Mattick, RP, McRobbie, H, Brown, J, Courtney, RJ. The Methodological Quality and Effectiveness of Technology-Based Smoking Cessation Interventions for Disadvantaged Groups: A Systematic Review and Meta-analysis. Nicotine & tobacco research : official journal of the Society for Research on Nicotine and Tobacco. 2018; 20(3):276-85.
3. Graham, AL, Carpenter, KM, Cha, S, Cole, S, Jacobs, MA, Raskob, M, et al. Systematic review and meta-analysis of Internet interventions for smoking cessation among adults. Substance abuse and rehabilitation. 2016; 7:55-69.
4. Coughlin, S, Thind, H, Liu, B, Champagne, N, Jacobs, M, Massey, RI. Mobile Phone Apps for Preventing Cancer Through Educational and Behavioral Interventions: State of the Art and Remaining Challenges. JMIR mHealth and uHealth. 2016; 4(2):e69.
5. Covolo, L, Ceretti, E, Moneda, M, Castaldi, S, Gelatti, U. Does evidence support the use of mobile phone apps as a driver for promoting healthy lifestyles from a public health perspective? A systematic review of Randomized Control Trials. Patient education and counseling. 2017; 100(12):2231-43.
6. Rathbone, AL, Prescott, J. The Use of Mobile Apps and SMS Messaging as Physical and Mental Health Interventions: Systematic Review. Journal of medical Internet research. 2017; 19(8):e295.
7. Posadzki, P, Mastellos, N, Ryan, R, Gunn, LH, Felix, LM, Pappas, Y, et al. Automated telephone communication systems for preventive healthcare and management of long-term conditions. Cochrane Database Syst Rev. 2016; 12:Cd009921.
8. Jiang, S, Wu, L, Gao, X. Beyond face-to-face individual counseling: A systematic review on alternative modes of motivational interviewing in substance abuse treatment and prevention. Addictive behaviors. 2017; 73:216-35.