Vuxna med särskild risk som röker dagligen – Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Rangordning 1–10
Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.
Icke-göra
Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.
FoU (forskning och utveckling)
Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Motivering till rekommendation
Kommentar: Åtgärdens effekt är bedömd utifrån det vetenskapliga underlaget för vuxna generellt.
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
För vissa grupper är ohälsosamma levnadsvanor mer riskfyllda än för andra. Exempel på sådana grupper är personer som har
- en sjukdom (t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression)
- fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
- biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt eller fetma)
- social sårbarhet (t.ex. låg socioekonomisk status)
- andra riskfaktorer (t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada).
Personer med särskild risk har ett redan sårbart tillstånd (sjukdom eller andra riskfaktorer) som kan vara en följd av eller förvärras av ohälsosamma levnadsvanor.
Med dagligrökning avses rökning dagligen, oavsett mängd cigaretter. Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Det finns en vetenskapligt belagd risk för över 50 rökrelaterade sjukdomar, bland annat ett antal olika cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen. All rökning, även tillfällig rökning och i små mängder, är förenad med hälsorisker, men risken ökar med antalet cigaretter man röker och hur länge man har rökt.
Nikotinläkemedel (NRT) kan erbjudas som tillägg till rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal vid rökavvänjning för att minska abstinensbesvär. Nikotinläkemedel finns i olika former, såsom tuggummi, plåster, spray, inhalator och sugtablett.
Rådgivande samtal syftar till att stödja en beteendeförändring för att bli av med ohälsosamma levnadsvanor. Åtgärden innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten samt anpassar samtalet till den specifika individens ålder, hälsa, risknivåer, med mera. Rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier, och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Åtgärden kan också kompletteras med återkommande kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl) vid ett eller flera tillfällen. Åtgärden tar vanligtvis 5–15 minuter, men kan i vissa fall uppgå till cirka 30 minuter.
Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten samt anpassar den till den specifika individens ålder, hälsa, risknivåer, med mera. Kvalificerat rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier, till exempel motiverande samtal, och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Åtgärden är teoribaserad och strukturerad, det vill säga bygger på vissa tydliggjorda antaganden om hur och varför den fungerar och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Åtgärden förutsätter att personalen har god ämneskunskap samt är utbildad i metoden som används för samtalet.
Ett kvalificerat rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal och återkommande sessioner eller kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl) sker vid ett eller flera tillfällen. Åtgärden kan ges individuellt eller i grupp.
Socialstyrelsen har inte tagit ställning till specifika teorier, eftersom det inte finns tillräckligt med underlag för att dra slutsatser om vilken teori som ger bäst effekt. Ofta inkluderar dessutom ett kvalificerat rådgivande samtal komponenter från flera teorier. Följande är exempel på teorier som åtgärden kan utgå från:
- Social learning theory
- Social cognitive theory
- Health belief model
- Theory of planned behavior
- Stages of change och Transtheoretical model
- Cognitive behavior theory
- Self-determination theory
- Protection motivation theory
Kunskapsunderlag
För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag
Åtgärdens effekt
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för bedöma effekten av rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel hos vuxna med särskild risk som röker dagligen. Underlaget för åtgärden baseras därför på det vetenskapliga underlaget för vuxna generellt.
Vid dagligrökning hos vuxen ger rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel
- 7,1 procentenheter fler som slutar röka (RR 1,83, KI 1,68–1,98) vid minst sex månaders uppföljning, jämfört med samtal med en lägre intensitet eller sedvanlig vård samt ingen läkemedelsbehandling eller placebo (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
- 6,1–6,5 procentenheter fler som slutar röka (RR 1,50–1,64) vid minst sex månaders uppföljning, jämfört med samtal av samma intensitet som interventionsgruppen, men utan behandling med NRT alternativt placebo (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
Effekten av rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel på rökavvänjning är kliniskt relevant, givet den stora betydelsen av att sluta röka för att minska risken att drabbas av framtida ohälsa.
Biverkningar och oönskade effekter
Ja. I studien av Stead et al från 2012 så finns en subgruppsanalys avseende biverkningar i form av hjärtklappning och bröstsmärta vid behandling med NRT. Av de som fick NRT var det fler som led av hjärtklappning eller bröstsmärtor vid sex månaders uppföljning (2,5 %), jämfört med dem som fick placebo (1,4 %). (RR 1,88, KI 1,37–2,52). Analysen baseras på 15 RCT och mer än 10 000 personer [1].
Granskade studier
Studier som ingår i granskningen
I granskningen ingår två studier, varav båda är systematiska översikter från Cochrane. Slutsatserna baseras på totalt 25 375 personer för utfallet samtal med tillägg av läkemedelsbehandling, jämfört med samtal med en lägre intensitet eller sedvanlig vård [2] och 41 344 personer för utfallet samtal med tillägg av nikotinläkemedel, jämfört med endast samtal [1].
I den ena översikten fick interventionsgruppen samtal med tillägg av läkemedelsbehandling, medan kontrollgruppen fick samtal med en lägre intensitet än interventionsgruppen eller sedvanlig vård samt ingen läkemedelsbehandling eller placebo (dock exkluderades inte studier där deltagarna i kontrollgruppen hade tillgång till läkemedel). I majoriteten av studierna fick interventionsgruppen vad som kan anses motsvara ett kvalificerat rådgivande samtal, alternativt ett rådgivande samtal; de flesta i en hälso- och sjukvårdskontext, levererat av en specialist i tobaksavvänjning. Den totala samtalstiden var i majoriteten av studierna över 90 minuter (i endast sex av studierna under 30 minuter) med återkommande sessioner (vanligen fyra sessioner eller mer)[2].
I den andra översikten fick interventionsgruppen samtal med tillägg av NRT (tuggummi eller plåster), medan kontrollgruppen fick samtal med samma intensitet som interventionsgruppen, men utan behandling med NRT, alternativt placebo. I majoriteten av studierna (70 %) fick deltagarna ett högintensivt samtal, vilket kan anses motsvara ett rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal Definitionen av ett högintensivt samtal var en samtalstid på minst 30 minuter vid första besöket, alternativt fler än två uppföljande besök. Majoriteten av studierna genomfördes i en hälso- och sjukvårdskontext. Den positiva effekten av tillägg av nikotinläkemedel var likartad, oavsett om man fick nikotintuggummi eller nikotinplåster. Tilläggseffekten av läkemedel var också likartad oavsett om man fick hög- eller lågintensivt samtalsstöd, såväl på individ- som på gruppnivå. Dock var det fler som slutade röka i kontrollgruppen som fick mer intensivt samtalsstöd på gruppnivå, levererat av en specialist, jämfört med dem som fick lågintensivt samtalsstöd [1].
I granskningen identifierades även en systematisk översikt som undersökte effekten av metoder för rökavvänjning bland patienter med cancer, däribland rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal i kombination med nikotinläkemedel. Resultatet av denna subgruppsanalys, och som inkluderade nio studier, visar på något lägre effekter jämfört med de effekter som ses för vuxna generellt (RR 1,40; KI 1,06–1,87) [3]. En systematisk översikt som undersökte effekten av metoder för rökavvänjning bland personer med missbruk identifierades också i granskningen. Den subgruppsanalys som tittade på effekten av den aktuella interventionen, och som inkluderade 12 studier, visade på liknande resultat som ses för vuxna generellt (RR 1,74; KI 1,39–2,18) [4]. Flertalet av de studier som ingick i båda dessa översikter och som tittade på kombinationen samtal och nikotinläkemedel ingår även i någon av de översikter som är inkluderade i detta underlag [1, 2].
I en av de översikter som ingår i detta underlag identifierades en RCT-studie som undersökte effekten av en intensiv intervention för rökavvänjning bland patienter med KOL och som visade en stor effekt på rökstopp jämfört med kontrollgruppen som fick sedvanlig vård (RR 3,88; KI 3,35–4,50). Eftersom denna intervention var så pass omfattande och intensiv bedömdes den ligga lite utanför ramen för denna frågeställning. Även författarna till översikten där studien ingick bedömde att det inte var relevant att sammanväga resultaten med övriga studier med tanke på interventionens intensitet, utan en separat analys genomfördes [2].
I granskningen identifierades ytterligare en systematisk översikt med viss relevans för frågeställningen. I denna översikt inkluderades studier där både interventions- och kontrollgruppen fick läkemedelsbehandling för rökavvänjning, men där interventionsgruppen fick ett mer intensivt samtal jämfört med kontrollgruppen. Det fanns en liten men säkerställd positiv behandlingseffekt till förmån för ett mer intensivt samtalsstöd [5].
Totalt 1 125 studier identifierades i sökningen, varav 14 granskades närmare på fulltextnivå. En systematisk översikt exkluderades då den inte hade riktigt rätt population (personer som inte hade för avsikt att sluta röka) [6], två översikter visade sig ha en annan intervention [7, 8], fyra översikter inkluderade endast ett fåtal studier som vara relevanta för frågeställningen [9-12] och en hade ett annat utfallsmått (följsamhet till behandling) [13]. Tre översikter var inga metaanalyser, utan var narrativa beskrivningar [11, 12, 14].
Information som saknas i studierna
Ingen relevant information saknas i studierna.
Referenser
- Stead, LF, Perera, R, Bullen, C, Mant, D, Hartmann-Boyce, J, Cahill, K, et al. Nicotine replacement therapy for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 11:CD000146.
- Stead, LF, Koilpillai, P, Fanshawe, TR, Lancaster, T. Combined pharmacotherapy and behavioural interventions for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2016; 3:CD008286.
- Nayan, S, Gupta, MK, Strychowsky, JE, Sommer, DD. Smoking cessation interventions and cessation rates in the oncology population: an updated systematic review and meta-analysis. Otolaryngol Head Neck Surg. 2013; 149(2):200-11.
- Apollonio, D, Philipps, R, Bero, L. Interventions for tobacco use cessation in people in treatment for or recovery from substance abuse. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2012; (12).
- Stead, LF, Koilpillai, P, Lancaster, T. Additional behavioural support as an adjunct to pharmacotherapy for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2015; (10):CD009670.
- Wu, L, Sun, S, He, Y, Zeng, J. Effect of Smoking Reduction Therapy on Smoking Cessation for Smokers without an Intention to Quit: An Updated Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled. Int J Environ Res Public Health. 2015; 12(9):10235-53.
- Chen, D, Wu, LT. Smoking cessation interventions for adults aged 50 or older: A systematic review and meta-analysis. Drug Alcohol Depend. 2015; 154:14-24.
- Aveyard, P, Begh, R, Parsons, A, West, R. Brief opportunistic smoking cessation interventions: a systematic review and meta-analysis to compare advice to quit and offer of assistance. Addiction. 2012; 107(6):1066-73.
- Asfar, T, Ebbert, JO, Klesges, RC, Relyea, GE. Do smoking reduction interventions promote cessation in smokers not ready to quit? Addict Behav. 2011; 36(7):764-8.
- Cahill, K, Lancaster, T. Workplace interventions for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2014; (2):CD003440.
- Mdege, ND, Chindove, S. Effectiveness of tobacco use cessation interventions delivered by pharmacy personnel: a systematic review. Res Social Adm Pharm. 2014; 10(1):21-44.
- Martin Cantera, C, Puigdomenech, E, Ballve, JL, Arias, OL, Clemente, L, Casas, R, et al. Effectiveness of multicomponent interventions in primary healthcare settings to promote continuous smoking cessation in adults: a systematic review. BMJ Open. 2015; 5(10):e008807.
- Hollands, GJ, McDermott, MS, Lindson-Hawley, N, Vogt, F, Farley, A, Aveyard, P. Interventions to increase adherence to medications for tobacco dependence. Cochrane Database Syst Rev. 2015; (2):CD009164.
- Zbikowski, SM, Magnusson, B, Pockey, JR, Tindle, HA, Weaver, KE. A review of smoking cessation interventions for smokers aged 50 and older. Maturitas. 2012; 71(2):131-41.
Hälsoekonomiskt underlag
Kostnad per effekt av åtgärd
Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se