Vuxna med särskild risk som röker dagligen – Kvalificerat rådgivande samtal

Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som röker dagligen.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har måttlig effekt på rökstopp. Åtgärden har större effekt på rökstopp än rådgivande samtal.
Kommentar: Åtgärdens effekt är bedömd utifrån det vetenskapliga underlaget för vuxna generellt.

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Daglig rökning – kvalificerat rådgivande samtal

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om kvalificerat rådgivande samtal för vuxna med särskild risk som röker dagligen påverkar både resursfördelning och organisation, eftersom hälso- och sjukvården behöver avsätta mer tid för detta. Myndigheten bedömer att hälso- och sjukvården behöver öka antalet personer som får kvalificerat rådgivande samtal i denna grupp med omkring 36 000 per år. Detta innebär ökade kostnader med omkring 226 miljoner kronor per år på nationell nivå. Beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna för hälso- och sjukvården av ökade insatser för vuxna med särskild risk som röker dagligen utgår från uppskattat antal vuxna som röker dagligen, antalet personer som redan i dag får olika former av rådgivning och kostnaden för kvalificerat rådgivande samtal. Beräkningarna utgår vidare från att hälften av de vuxna som röker dagligen tillhör gruppen som har en särskild risk. Kvalificerat rådgivande samtal kan erbjudas i olika delar av hälso- och sjukvården beroende på var behoven finns och kan exempelvis ges i primärvården, på sjukhus eller inom psykiatrin. Folkhälsomyndigheten rapporterar att 9 procent av den vuxna befolkningen rökte dagligen år 2016 [1]. Det motsvarar knappt 700 000 personer i åldrarna 18–84 år. I en enkät från Socialstyrelsen år 2014 angav 10 landsting att endast 2,5 procent av primärvårdens patienter identifierades som personer som röker dagligen [2]. Detta tyder på att många personer röker dagligen utan att det dokumenteras av hälso- och sjukvården. Enkätsvaren visade vidare att omkring 0,5 procent av primärvårdens patienter fick kvalificerat rådgivande samtal för sitt tobaksbruk under 2013. Utifrån detta bedömer Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården kan öka antalet som får kvalificerat rådgivande samtal bland vuxna med särskild risk som röker dagligen med omkring 36 000 personer per år. Kvalificerat rådgivande samtal erbjuds vanligen som besök i hälso- och sjukvården men kan även genomföras inom ramen för den nationella sluta-röka-linjen. Sluta-röka-linjen finansieras i huvudsak av staten och det betyder att kostnaden i dagsläget inte ligger hos den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. Det är inte möjligt att inom ramen för dessa riktlinjer belysa storleken på förväntade besparingar på lång sikt till följd av en minskad andel som röker dagligen i befolkningen. Om antalet som röker fortsätter att minska i linje med senare års trend [1], förväntas dock kostnaderna för rökningsrelaterad sjuklighet gå ned i framtiden. Cancerfonden publicerade år 2017 en beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för rökning år 2015 som var 31,5 miljarder kronor [3]. Hur stor andel av dessa kostnader som kan minskas på lång sikt går inte att avgöra utifrån tillgängliga data.

Referenser

  1. Tobaksvanor -Nationella tidsserier. Folkhälsomyndigheten; 2016.
  2. Sjukdomsförebyggande metoder : rekommendationer, bedömningar och sammanfattning : nationella riktlinjer - utvärdering 2014. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
  3. Andersson, E, Toresson Grip, E., Norrlid, H., Fridhammar., A,. Samhälls-kostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige. IHE: Lund; 2017.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på nationellariktlinjer@socialstyrelsen.se