Vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor – Kvalificerat rådgivande samtal

Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor.

Prioritet enligt rekommendationsskalan

Bör erbjudas
Kan erbjudas
Kan erbjudas i undantagsfall
Bör inte erbjudas
Endast i forskning och utveckling
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Icke-göra
FoU

Motivering till rekommendation

Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad och åtgärden har stor effekt på dagligt intag av frukt och grönsaker. Kommentar: Åtgärdens effekt är bedömd utifrån det vetenskapliga underlaget för vuxna generellt.

Beskrivning av tillstånd och åtgärd

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ohälsosamma matvanor – kvalificerat rådgivande samtal

Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen om kvalificerat rådgivande samtal för vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor påverkar både resursfördelning och organisation, eftersom hälso- och sjukvården behöver avsätta mer tid för detta. Vi bedömer att hälso- och sjukvården behöver öka antalet kvalificerat rådgivande samtal till denna grupp och att ytterligare mellan 123 000 och 184 000 personer per år omfattas. Detta innebär en ökad kostnad för landstingen på mellan 770 miljoner och drygt 1,1 miljarder kronor per år.

Det finns flera sätt att bedöma hur många personer som har ohälsosamma matvanor och hur många som erbjuds åtgärder av hälso- och sjukvården i dag. Utvärderingen av de föregående nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder visade att omkring 1 procent av primärvårdens patienter ansågs ha ohälsosamma matvanor. Vidare uppgavs 2 procent av patienterna ha mottagit en åtgärd till följd av ohälsosamma matvanor.

I samband med de föregående riktlinjerna utvecklade Socialstyrelsen ett kostindex som baserades på ett urval av de enkätfrågor som Livsmedelsverket har tagit fram som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalitet. Utifrån denna definition beräknades att omkring 20 procent av befolkningen hade betydande ohälsosamma matvanor. Enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2016 är det knappt 10 procent av befolkningen som äter frukt eller grönt fem gånger per dag motsvarande 500 gram per dag. Omkring 25 procent av befolkningen anger att de äter frukt och grönt högst en gång per dag år 2016 [1].

Socialstyrelsen har beräknat förväntade ekonomiska konsekvenser utifrån två antaganden om hur stor andel av vuxna med särskild risk som har betydande ohälsosamma matvanor och bör få kvalificerat rådgivande samtal, 20 procent respektive 30 procent. Dessa förutsättningar skulle innebära att hälso- och sjukvården kan öka antalet vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor som får kvalificerat rådgivande samtal med omkring 123 000 respektive 184 000 personer per år.

Studier visar att kvalificerat rådgivande samtal kan öka intag av frukt och grönsaker och att personer som äter mer frukt och grönsaker på lång sikt har mindre risk för ischemisk hjärtsjukdom, stroke och vissa cancerformer. Det innebär att en bestående ändring i levnadsvanorna hos personer som idag äter begränsat med frukt och grönsaker långsiktigt kan minska sjukvårdskostnader relaterade till dessa sjukdomar. Hur stora dessa minskningar blir och hur snabbt de kan få genomslag har inte bedömts inom ramen för dessa riktlinjer.

En stor organisatorisk konsekvens av denna åtgärd är att primärvården behöver säkerställa kompetens om hur ohälsosamma matvanor kan identifieras och åtgärdas hos vuxna i olika åldrar med olika levnadsförhållanden. Åtgärden förutsätter metodkompetens samt fördjupad ämneskompetens.

Referenser

  1. Matvanor - Nationella Tidsserier. Folkhälsomyndigheten; 2016.

Kunskapsunderlag

Hälsoekonomiskt underlag

Tillståndets svårighetsgrad

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se