Vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva – Webbaserad intervention
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Rangordning 1–10
Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.
Icke-göra
Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.
FoU (forskning och utveckling)
Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Motivering till rekommendation
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
För vissa grupper är ohälsosamma levnadsvanor mer riskfyllda än för andra. Exempel på sådana grupper är personer som har
- en sjukdom (t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression)
- fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
- biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt eller fetma)
- social sårbarhet (t.ex. låg socioekonomisk status)
- andra riskfaktorer (t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada).
Personer med särskild risk har ett redan sårbart tillstånd (sjukdom eller andra riskfaktorer) som kan vara en följd av eller förvärras av ohälsosamma levnadsvanor.
Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna definieras som mindre än 150 minuter fysisk aktivitet i veckan på en måttlig intensitetsnivå alternativt mindre än 75 minuter per vecka på en hög intensitetsnivå. Exempel på detta är mindre än 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, eller mindre än 50 minuters rask promenad 3 dagar per vecka. Ett annat exempel är mindre än 25 minuters löpning 3 dagar i veckan eller mindre än 15 minuters löpning 5 dagar i veckan. Dessa exempel på fysisk aktivitet med varierande intensitet, duration och frekvens motsvarar samma dos fysisk aktivitet per vecka (energiförbrukning). Otillräcklig fysisk aktivitet kan även vara en kombination av aktiviteter med måttlig och hög intensitet där den totala veckodosen om minst 150 minuter inte uppnås. Definitionen innebär att den totala veckodosen av fysisk aktivitet beräknas genom att antalet minuter fysisk aktivitet med måttlig intensitet summeras med dubbla antalet minuter fysisk aktivitet med hög intensitet.
Definitionen utgår från allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna som är framtagna av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) [1]. Rekommendationerna baseras i sin tur på internationella riktlinjer och rekommendationer. Rekommendationen omfattar även råd om muskelstärkande fysisk aktivitet minst två gånger per vecka samt att undvika långvarigt stillasittande, genom att ta regelbundna pauser med någon form av muskelaktivitet under några minuter. Detta gäller oavsett om rekommendationen för fysisk aktivitet uppnås eller inte.
Fysisk aktivitet minskar risken för förtida död [2] och kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes [2], hjärt-kärlsjukdom [2-4], cancer [5-7] och depression [2, 8]. Det finns dock även risker med regelbunden fysisk aktivitet, som skador i muskler och leder. Men denna risk kan minskas genom en gradvis ökning av intensiteten av och tiden för den fysiska aktiviteten [1].
Webbaserad intervention för att stödja en beteendeförändring relaterad till fysisk aktivitet innebär en patientcentrerad åtgärd via internet där interaktionen skräddarsys för den specifika individen. Åtgärden kan innehålla lärandemoduler om livsstil, beteendeförändring och egenvård, där självmonitorering och att sätta upp mål för sin förändring är centrala inslag. Åtgärden kan även kompletteras med behandlarstöd och chatforum med andra deltagare.
Kunskapsunderlag
För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag
Åtgärdens effekt
Vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna med särskild risk ger webbaserad intervention
- mer fysisk aktivitet (SMD 0,25, 95 % konfidensintervall, KI, 0,10–0,39) vid minst 3–12 månaders uppföljning jämfört med väntelista, sedvanlig behandling, hälsoriskbedömning eller enkla råd (begränsat vetenskapligt underlag)
- 49 fler minuter per vecka av fysisk aktivitet på en måttlig till hög intensitetsnivå (KI 16–82) upp till 3 månaders uppföljning jämfört med väntelista, självhjälpsmaterial eller annan webbaserad insats (begränsat vetenskapligt underlag)
Effekten som påvisats bedöms kunna ge kliniskt relevanta effekter.
Biverkningar och oönskade effekter
Det saknas information i studierna om biverkningar eller oönskade effekter.
Granskade studier
Studier som ingår i granskningen
I granskningen ingår totalt 20 randomiserade kontrollerade studier, sammanställda i tre systematiska översikter som fokuserar på vuxna med kroniska sjukdomar eller risk för hjärt-kärl sjukdom [9-11]. Interventionsgrupperna erhöll webbaserad intervention jämfört med antingen väntelista, sedvanlig behandling, hälsoriskbedömning eller enkla råd. Uppföljningstiden var minst 3 månader.
I översikten av Beishuizen och medarbetare fokuserade två studier på patienter med typ-2 diabetes och fem studier på patienter med flera riskfaktorer för hjärt-kärl sjukdom, medan åtta studier hade fysisk aktivitet som huvudfokus. Sex studier har haft inaktivitet eller stillasittande som en av inklusionskriterierna. Studierna pågick mellan 3–16 månader, där 6 och 12 månader var den vanligaste tiden [9]. I översikten av Bossen och medarbetare var det en studie som var relevant för frågeställningen och inkluderade patienter med diabetes och samtidig övervikt och fysisk inaktivitet [10]. I översikten av Roberts och medarbetare utvärderades webbaserade interventioner hos patienter med cancer som genomgått behandling kortare eller längre tid före interventionen [11]. Studierna pågick mellan 3–6 månader och det är oklart hur lång uppföljningstiden var, men troligt inte mer än 3 månader. Kontrollgruppen fick oftast väntelista.
Interventionerna genomfördes mestadels via ”stand-alone” webplattformar, men några studier hade behandlarstöd eller chatforum som tillägg till detta. En studie hade tillgång till telefon- eller personlig kontakt. Majoriteten av studierna inkluderade olika lärandemoduler och aktiviteter som; planering, sätta upp mål, självmonitorering och feedback. Fysisk aktivitet mättes på olika sätt i studierna, men var mestadels via validerade självrapporterade enkäter.
Två Cochrane-översikter har utvärderat främjande av fysisk aktivitet genom interventioner där interaktionen inte skett med vårdgivaren direkt utan via andra medier, som telefon, skriftligt material, dator eller internet [12, 13]. Studierna som ingick i dessa översikter hade främst genomfört interventionen via telefon eller skriftlig material.
En Cochrane-översikt med fokus på interaktiva datorbaserade interventioner för viktnedgång eller viktstabilitet hos personer med övervikt eller fetma har inte inkluderats eftersom det primära utfallet var viktförändring [14]. Tre studier i översikten utvärderade dock webbaserade interventioner jämfört med en minimal eller ingen intervention och effekter på fysisk aktivitet. Studierna hade medelhög till hög kvalitet och visade ingen till liten ökning av den fysiska aktiviteten jämfört med kontroll vid 3–6 månaders uppföljning.
Ytterligare en Cochrane översikt har studerat internetbaserade interventioner för sekundärprevention av hjärtsjukdom [15]. De flesta studierna som ingick i översikten av Devi och medarbetare uppfyllde inte inklusionskriterierna för populationen, interventionen eller kontrollgruppen eller var av låg kvalitet. I en relevant studie av Anytypas och medarbetare, som ingick i översikten, fick deltagarna en interaktiv webbaserad intervention och rapporterade högre värden med IPAQ vid 3 månaders uppföljning jämfört med en mer statisk webbaserad intervention.
Det finns även två översikter som studerat internetförmedlade interventioner hos personer med diabetes eller annan kronisk sjukdom [16, 17]. Översikterna är av mer beskrivande karaktär och inkluderar till viss del studier som utvärderats här.
Information som saknas i studierna
Flera av studierna har korta uppföljningstider.
Referenser
- Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Hämtad 2017-09-11 från http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/.
- Authors/Task Force, M, Ryden, L, Grant, PJ, Anker, SD, Berne, C, Cosentino, F, et al. ESC Guidelines on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases developed in collaboration with the EASD: the Task Force on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases of the European Society of Cardiology (ESC) and developed in collaboration with the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Eur Heart J. 2013; 34(39):3035-87.
- Sofi, F, Capalbo, A, Cesari, F, Abbate, R, Gensini, GF. Physical activity during leisure time and primary prevention of coronary heart disease: an updated meta-analysis of cohort studies. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2008; 15(3):247-57.
- Li, J, Loerbroks, A, Angerer, P. Physical activity and risk of cardiovascular disease: what does the new epidemiological evidence show? Curr Opin Cardiol. 2013; 28(5):575-83.
- Boyle, T, Keegel, T, Bull, F, Heyworth, J, Fritschi, L. Physical activity and risks of proximal and distal colon cancers: a systematic review and meta-analysis. J Natl Cancer Inst. 2012; 104(20):1548-61.
- Wu, Y, Zhang, D, Kang, S. Physical activity and risk of breast cancer: a meta-analysis of prospective studies. Breast Cancer Res Treat. 2013; 137(3):869-82.
- Schmid, D, Behrens, G, Keimling, M, Jochem, C, Ricci, C, Leitzmann, M. A systematic review and meta-analysis of physical activity and endometrial cancer risk. Eur J Epidemiol. 2015; 30(5):397-412.
- Mammen, G, Faulkner, G. Physical activity and the prevention of depression: a systematic review of prospective studies. Am J Prev Med. 2013; 45(5):649-57.
- Beishuizen, CR, Stephan, BC, van Gool, WA, Brayne, C, Peters, RJ, Andrieu, S, et al. Web-Based Interventions Targeting Cardiovascular Risk Factors in Middle-Aged and Older People: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Med Internet Res. 2016; 18(3):e55.
- Bossen, D, Veenhof, C, Dekker, J, de Bakker, D. The effectiveness of self-guided web-based physical activity interventions among patients with a chronic disease: a systematic review. J Phys Act Health. 2014; 11(3):665-77.
- Roberts, AL, Fisher, A, Smith, L, Heinrich, M, Potts, HWW. Digital health behaviour change interventions targeting physical activity and diet in cancer survivors: a systematic review and meta-analysis. J Cancer Surviv. 2017; 11(6):704-19.
- Foster, C, Richards, J, Thorogood, M, Hillsdon, M. Remote and web 2.0 interventions for promoting physical activity. Cochrane Database Syst Rev. 2013; 9:CD010395.
- Richards, J, Thorogood, M, Hillsdon, M, Foster, C. Face-to-face versus remote and web 2.0 interventions for promoting physical activity. Cochrane Database Syst Rev. 2013; (9):CD010393.
- Wieland, LS, Falzon, L, Sciamanna, CN, Trudeau, KJ, Brodney, S, Schwartz, JE, et al. Interactive computer-based interventions for weight loss or weight maintenance in overweight or obese people. Cochrane Database Syst Rev. 2012; (8):CD007675.
- Devi, R, Singh, SJ, Powell, J, Fulton, EA, Igbinedion, E, Rees, K. Internet-based interventions for the secondary prevention of coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2015; (12):CD009386.
- Connelly, J, Kirk, A, Masthoff, J, MacRury, S. The use of technology to promote physical activity in Type 2 diabetes management: a systematic review. Diabet Med. 2013; 30(12):1420-32.
- Kuijpers, W, Groen, WG, Aaronson, NK, van Harten, WH. A systematic review of web-based interventions for patient empowerment and physical activity in chronic diseases: relevance for cancer survivors. J Med Internet Res. 2013; 15(2):e37.
Hälsoekonomiskt underlag
Kostnad per effekt av åtgärd
Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se