Vuxna med ohälsosamma matvanor – Kvalificerat rådgivande samtal
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Rangordning 1–10
Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.
Icke-göra
Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.
FoU (forskning och utveckling)
Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Motivering till rekommendation
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
En persons matvanor består av flera olika dimensioner: energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform, måltidsordning, med mera. Socialstyrelsen har inom ramen för riktlinjearbetet utarbetat ett kostindex baserat på ett urval av de enkätfrågor som Livsmedelsverket tagit fram som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalitet. Livsmedelsverkets råd utgår från de nordiska näringsrekommendationerna, som bygger på den senaste forskningen och har tagits fram av över hundra experter från alla fem nordiska länder [1].
Socialstyrelsens kostindex kan ge en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet utifrån frågor om hur ofta man äter och dricker sådant som grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur, kaffebröd, choklad, godis, chips och liknande snacks, läsk och saft. Kostindexet tar inte hänsyn till energiintag, det vill säga hur mycket man äter, som också är en viktig del av matvanorna. Personer med ett för högt energiintag har dock ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost. Socialstyrelsen har definierat betydande ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindexet (0–4 poäng av 12 möjliga). Utifrån denna definition har cirka 20 procent av befolkningen ohälsosamma matvanor.
Ohälsosamma matvanor ger en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Ohälsosamma matvanor kan närmast fördubbla risken för förtida död [2]. Ohälsosamma matvanor är också den enskilt viktigaste riskfaktorn när det gäller den totala sjukdomsbördan i såväl Sverige som i övriga världen [3]. Vidare har denna levnadsvana större betydelse för befolkningens hälsa än till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbning, högt blodsocker eller fetma. Exempelvis ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar vid ohälsosamma matvanor [4, 5].
Matvanor som inkluderar hög konsumtion av fullkornsprodukter, grönsaker, baljväxter, frukt, nötter eller fisk minskar risken för att dö i förtid. Hög konsumtion av rött kött eller charkprodukter ökar däremot risken [2]. Friska vuxna som äter medelhavskost (som är ett exempel på hälsosamma matvanor) har 30 procent lägre risk för hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död, jämfört med personer som äter sedvanlig kost [6]. Genom att äta hälsosamt kan även personer som redan drabbats av hjärtinfarkt göra stora hälsovinster. Risken att återinsjukna och dö i hjärtinfarkt har visat sig vara 72 procent lägre om man byter från sedvanlig kost till medelhavskost [7].
Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten samt anpassar den till den specifika individens ålder, hälsa, risknivåer, med mera. Kvalificerat rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier, till exempel motiverande samtal, och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Åtgärden är teoribaserad och strukturerad, det vill säga bygger på vissa tydliggjorda antaganden om hur och varför den fungerar och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Åtgärden förutsätter att personalen har god ämneskunskap samt är utbildad i metoden som används för samtalet.
Ett kvalificerat rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal och återkommande sessioner eller kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl) sker vid ett eller flera tillfällen. Åtgärden kan ges individuellt eller i grupp.
Socialstyrelsen har inte tagit ställning till specifika teorier, eftersom det inte finns tillräckligt med underlag för att dra slutsatser om vilken teori som ger bäst effekt. Dessutom inkluderar kvalificerat rådgivande samtal ofta komponenter från flera teorier. Följande är exempel på teorier som åtgärden kan utgå från:
- Social learning theory
- Social cognitive theory
- Health belief model
- Theory of planned behavior
- Stages of change och transtheoretical model
- Cognitive behavior theory
- Self-determination theory
- Protection motivation theory
Kunskapsunderlag
För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag
Åtgärdens effekt
Vid ohälsosamma matvanor hos vuxna ger kvalificerat rådgivande samtal
- 1,00 portion mer av frukt och grönsaker per dag (95 % KI 0,71–1,29) vid 6–18 månaders uppföljning jämfört med ingen behandling, enkla råd eller rådgivande samtal (måttligt starkt vetenskapligt underlag)
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av Kvalificerat rådgivande samtal på intaget av fett och kostfiber.
De effekter som påvisats bedöms kunna ge kliniskt relevanta effekter. En ökning med en portion av frukt och grönsaker per dag visar ett samband med 5–10 procent minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, stroke och vissa sorters cancer [8, 9].
Biverkningar och oönskade effekter
Åtgärden innebär inga kända biverkningar eller oönskade effekter.
Granskade studier
Studier som ingår i granskningen
I granskningen ingår en systematisk översikt vilken inkluderar 18 randomiserade kontrollerade studier (RCT) och tre longitudinella pretest-posttest studier (n=12 497) [10]. Slutsatserna baseras på de 5 RCT vilka ingick i den systematiska översikten och berörde utfallsmåttet intag av frukt och grönsaker, fett- och fiberintag [11-15].
Ingen av de ingående studierna har använt ohälsosamma matvanor som inklusionkriterie, men intaget av frukt och grönsaker vid studiestart var i snitt cirka 3–3,5 portioner per dag (en studie redovisade 6 portioner per dag) eller hade en stor andel som inte nådde rekommendationerna om 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta är mindre än gällande rekommendationer, men ändå relativt högt och kan tyda på att det är selekterade grupper som ingår i studierna. Studierna inkluderar vuxna människor, vissa friska och vissa med riskfaktorer. I en studie ingick endast kvinnor.
Interventionsgruppen fick individanpassat kvalificerat rådgivande samtal med utgångspunkt i en eller flera psykologiska teorier för att främja hälsosamma matvanor (t.ex. social cognitive theory, social learning theory, stages of change och transtheroretical model). Interventionen i samtliga inkluderade studier inbegrep dessutom uppföljningssamtal, antingen via telefon eller via personlig kontakt. Kontrollgruppen fick ingen behandling, icke-teoribaserade rådgivande samtal eller sedvanlig behandling, vilket kunde inkludera enkla råd, huvudsakligen i skriftlig form.
Uppföljningstiden i de ingående studierna varierade mellan 6–18 månader [10], vilket försvårar tolkning om förändringen är varaktig.
En systematisk översikt som undersökte hur tilltron till den egna förmågan (self-efficacy) att ändra sina matvanor kan stärkas i samband med kostinterventioner jämförde 26 olika beteendeförändringstekniker [16], dock rapporterades inte matintaget vilket gjorde att översikten inte kunde ingå i detta underlag. Författarna till översikten fann att strategier som inbegrep att tydliggöra egna matbeteenden, återkoppling av (egna) uppsatta mål samt förmåga att hålla sig till dessa och att stärka stödet från omgivningen ledde till störst ökning av den egna tilltron till sin förmåga till förändring. Även stresshantering visade sig viktigt för att nå en högre tilltro till sin egen förmåga. Det är dock i dagsläget oklart hur högre tilltro till den egna förmågan faktiskt kan påverka matvanorna.
En översikt av Patnode och medarbetare utvärderade korta och mer intensiva interventioner för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet för att förebygga hjärt-kärlsjukdom hos vuxna utan kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom [17]. Inga ytterligare relevanta studier identifierades som inte redan finns inkluderade i detta underlag. En kompletterande litteratursökning gjordes efter primärstudier publicerade efter sökdatumet som var satt i översikten av Ball och medarbetare [10], men inte heller här identifierades några ytterligare relevanta studier.
Information som saknas i studierna
Det effektmått som utvärderats (frukt och grönsaker) bör även kompletteras med information om effekten av kvalificerat rådgivande samtal för intag av andra livsmedel såsom fullkornsprodukter, sötade drycker, godis, fisk, kött och charkuterier. I den litteratur som här granskades saknades underlag för att inkludera dessa effektmått. För att erhålla en heltäckande bild av effekten av kvalificerat rådgivande samtal på matvanor, skulle detta behöva vägas in.
Referenser
- Livsmedelsverket. Nordic Nutrition recommendations 2012. Hämtad 2017-09-25 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf.
- Schwingshackl, L, Schwedhelm, C, Hoffmann, G, Lampousi, AM, Knuppel, S, Iqbal, K, et al. Food groups and risk of all-cause mortality: a systematic review and meta-analysis of prospective studies. Am J Clin Nutr. 2017; 105(6):1462-73.
- Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet (London, England). 2016; 388(10053):1659-724.
- Schwingshackl, L, Hoffmann, G. Diet quality as assessed by the Healthy Eating Index, the Alternate Healthy Eating Index, the Dietary Approaches to Stop Hypertension score, and health outcomes: a systematic review and meta-analysis of cohort studies. J Acad Nutr Diet. 2015; 115(5):780-800 e5.
- Schwingshackl, L, Hoffmann, G, Lampousi, AM, Knuppel, S, Iqbal, K, Schwedhelm, C, et al. Food groups and risk of type 2 diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis of prospective studies. Eur J Epidemiol. 2017; 32(5):363-75.
- Estruch, R, Ros, E, Salas-Salvado, J, Covas, MI, Corella, D, Aros, F, et al. Primary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet. N Engl J Med. 2013; 368(14):1279-90.
- de Lorgeril, M, Salen, P, Martin, JL, Monjaud, I, Delaye, J, Mamelle, N. Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation. 1999; 99(6):779-85.
- Lock, K, Pomerleau, J, Causer, L, Altmann, DR, McKee, M. The global burden of disease attributable to low consumption of fruit and vegetables: implications for the global strategy on diet. Bull World Health Organ. 2005; 83(2):100-8.
- Wang, X, Ouyang, Y, Liu, J, Zhu, M, Zhao, G, Bao, W, et al. Fruit and vegetable consumption and mortality from all causes, cardiovascular disease, and cancer: systematic review and dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. BMJ. 2014; 349:g4490.
- Ball, L, Leveritt, M, Cass, S, Chaboyer, W. Effect of nutrition care provided by primary health professionals on adults' dietary behaviours: a systematic review. Family practice. 2015; 32(6):605-17.
- Hardcastle, S, Taylor, A, Bailey, M, Castle, R. A randomised controlled trial on the effectiveness of a primary health care based counselling intervention on physical activity, diet and CHD risk factors. Patient Educ Couns. 2008; 70(1):31-9.
- John, JH, Yudkin, PL, Neil, HA, Ziebland, S. Does stage of change predict outcome in a primary-care intervention to encourage an increase in fruit and vegetable consumption? Health Educ Res. 2003; 18(4):429-38.
- Steptoe, A, Perkins-Porras, L, McKay, C, Rink, E, Hilton, S, Cappuccio, FP. Behavioural counselling to increase consumption of fruit and vegetables in low income adults: randomised trial. BMJ. 2003; 326(7394):855.
- Stevens, VJ, Glasgow, RE, Toobert, DJ, Karanja, N, Smith, KS. One-year results from a brief, computer-assisted intervention to decrease consumption of fat and increase consumption of fruits and vegetables. Prev Med. 2003; 36(5):594-600.
- Harris, MF, Fanaian, M, Jayasinghe, UW, Passey, ME, McKenzie, SH, Powell Davies, G, et al. A cluster randomised controlled trial of vascular risk factor management in general practice. Med J Aust. 2012; 197(7):387-93.
- Prestwich, A, Kellar, I, Parker, R, MacRae, S, Learmonth, M, Sykes, B, et al. How can self-efficacy be increased? Meta-analysis of dietary interventions. Health psychology review. 2014; 8(3):270-85.
- Patnode, CD, Evans, CV, Senger, CA, Redmond, N, Lin, JS. Behavioral Counseling to Promote a Healthful Diet and Physical Activity for Cardiovascular Disease Prevention in Adults Without Known Cardiovascular Disease Risk Factors: Updated Evidence Report and Systematic Review for the US Preventive Services Task Force. JAMA. 2017; 318(2):175-93.
Hälsoekonomiskt underlag
Kostnad per effekt av åtgärd
Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se