Unga vuxna som har ett riskbruk av alkohol – Kvalificerat rådgivande samtal

I granskningen ingår en systematisk översikt. Denna översiktsstudie och meta-analys utvärderade effekten av individ-, grupp- och webbaserade interventioner som bygger på att påverka sociala normer bland högskole- och universitetsstudenter. Endast samtalsbaserade individuella eller gruppbaserade interventioner ingår i denna granskning. Interventionsgruppen i den valda översiktsstudien består av både individuell och gruppbaserad samtalsbaserad feedback utifrån sociala normer, mellan 45-174 minuter långa. Samtalsbaserad feedback utifrån sociala normer syftar till att påverka individens föreställningar om vad som är normativt drickande och består ofta av en screening och feedback som jämför individens rapporterade konsumtion och vad hon/han upplever är normal konsumtion med den verkliga snittkonsumtionen bland befolkningen. Kontrollgruppen består av ingen intervention, kort alkoholinformation eller annan intervention [1].

Ett flertal olika utfall studerades med separata meta-analyser. Dessa utfall redovisades separat för individuell intervention och för gruppbaserad intervention samt separat för utfall 0-3 månader samt 4+ (eller fler) månader efter interventionen. Effektmåttet A, intensivkonsumtion, omfattar 40 gram etanol eller mer per tillfälle för kvinnor och 60 gram eller mer för män. Slutsatsen för uppföljning av individbaserad intervention efter 0-3 månader baseras på 6 RCT och totalt 932 personer. Slutsatsen för uppföljning 4 eller fler månader efter interventionen baseras på 5 RCT och totalt 508 personer. Slutsatsen för uppföljning av gruppbaserad intervention efter 0-3 månader baseras på 5 RCT och totalt 376 personer. Effektmåttet B, alkoholkonsumtion i volym omfattar antal drinkar (okänd storlek) per vecka. Slutsatsen för uppföljning av individbaserad intervention efter 0-3 månader baseras på 8 RCT och totalt 1309 personer medan slutsatsen för uppföljning 4 eller fler månader efter interventionen baseras på 12 RCT och totalt 2379 personer. Effektmåttet C, alkoholkonsumtion i frekvens omfattar antal dryckestillfällen per månad eller i några fall per vecka (effekten omräknad till per månad). Slutsatsen för uppföljning av individbaserad intervention efter 0-3 månader baseras på 4 RCT och totalt 515 personer medan slutsatsen för uppföljning 4 eller fler månader efter interventionen baseras på 8 RCT och totalt 1464 personer. Effektmåttet D, alkoholkonsumtion i Peak BAC omfattar den högsta uppmätta alkoholkoncentrationen i blodet. Slutsatsen för uppföljning av individbaserad intervention efter 4 eller fler månader baseras på 7 RCT och totalt 1432 personer [1].

Även om denna systematiska överblick enbart inkluderade högskole- och universitetsstudenter så visar studier mycket små skillnader mellan denna målgrupp och andra unga vuxna 19-29 år i Sverige gällande både konsumtion och riskkonsumtion av alkohol [2]. Den valda systematiska översiktsstudien stratifierade inte de inkluderade studierna utifrån om de utfördes på en population med riskbruk av alkohol eller inte. Således för effektmåttet B (alkoholkonsumtion i volym), effektmåttet C (alkoholkonsumtion i frekvens) och effektmåttet D (alkoholkonsumtion i Peak BAC) ingår bara de enskilda studier som var utförd på en riskpopulation. Eftersom varje utfall delades in i individuell eller gruppbaserad intervention respektive uppföljningstiden 0-3 månader eller 4 eller fler månader (4+) så var det inte möjligt att identifiera effekten av interventionen på vissa subgrupper på grund av att studier på icke-riskpopulationer ingick i det aggregerade effektmåttet eller att inga eller bara en studie ingick i subgruppen. Dessa subgrupper redovisas således inte i denna granskning.

706 abstract extraherades för granskning. 82 av dessa abstracts bedömdes relevanta utifrån de uppställda kriterierna för PICO och granskades på fulltextnivå. Av dem bedömdes åtta studier uppfylla kriterierna för PICO. De främsta anledningarna till att studierna inte uppfyllde PICO-kriterierna var att vuxna generellt inkluderades där det inte var möjligt att särskilja gruppen unga vuxna, att interventionen både inkluderade samtalsbaserade och webbaserade interventioner, att unga vuxna med riskbruk av alkohol inte kunde särskiljas varken på inkluderingskriterier eller utfallsmått eller att unga och unga vuxna inte kunde särskiljas. Av de sju översiktsstudierna som bedömdes uppfylla kriterierna för PICO exkluderades två systematiska översikter tillika metaanalyser [3, 4] på grund av att dessa inte redovisade antalet individer som metaanalyserna baserades på utan antalet effektmått. Eftersom urvalsstorlekarna inte redovisades så är det svårt att avgöra betydelsen av de effekter som metaanalysen beräknar. Två systematiska översikter exkluderades på grund av att det inte gick att urskilja vilka av de enskilda studierna i översikterna som omfattade individer med riskbruk av alkohol [5, 6]. Ytterligare tre översikter exkluderades på grund av att det inte gick att avgöra huruvida ett systematiskt inkluderingsförfarande tillämpades [7], att en senare uppdatering har publicerats [8], och att enbart medelvärdesskillnader presenterades som effektmått vilket gör att effektens storlek blir svår att tolka även om denna översiktsstudie enbart inkluderade högskole- och universitetsstudenter med riskbruk av alkohol. Denna översiktsstudie uppfyllde 8 av 11 kriterier av varierande grad när den kvalitetsgranskades enligt AMSTAR vilket indikerar en måttlig till relativt hög kvalitet vilket är en lägre kvalitetsgrad än den valda översiktsstudien [9].

Ingen relevant information saknas i studierna.

1. Foxcroft, DR, Moreira, MT, Almeida Santimano, NM, Smith, LA. Social norms information for alcohol misuse in university and college students. Cochrane Database Syst Rev. 2015; (12):CD006748.
2. Eriksson, A, Olsson, B. Alkoholvanor bland studerande: Konsumtion, konsekvenser och attityder bland högskolestuderande och övriga i åldrarna 19-29 år (SoRAD Rapportserie, nr 19). Stockholm: Stockholms Universitet, SoRAD; 2004
3. Tanner-Smith, EE, Lipsey, MW. Brief alcohol interventions for adolescents and young adults: a systematic review and meta-analysis. J Subst Abuse Treat. 2015; 51:1-18.
4. Tanner-Smith, EE, Risser, MD. A meta-analysis of brief alcohol interventions for adolescents and young adults: variability in effects across alcohol measures. Am J Drug Alcohol Abuse. 2016; 42(2):140-51.
5. Miller, MB, Leffingwell, T, Claborn, K, Meier, E, Walters, S, Neighbors, C. Personalized feedback interventions for college alcohol misuse: an update of Walters & Neighbors (2005). Psychol Addict Behav. 2013; 27(4):909-20.
6. Ickes, MJ, Haider, T, Sharma, M. Alcohol abuse prevention programs in college students. Journal of Substance Use. 2015; 20(3):208-27.
7. Huh, D, Mun, EY, Larimer, ME, White, HR, Ray, AE, Rhew, IC, et al. Brief motivational interventions for college student drinking may not be as powerful as we think: an individual participant-level data meta-analysis. Alcoholism, clinical and experimental research. 2015; 39(5):919-31.
8. Moreira, MT, Smith, LA, Foxcroft, D. Social norms interventions to reduce alcohol misuse in university or college students. Cochrane Database Syst Rev. 2009; (3):CD006748.
9. Fachini, A, Aliane, PP, Martinez, EZ, Furtado, EF. Efficacy of brief alcohol screening intervention for college students (BASICS): a meta-analysis of randomized controlled trials. Substance abuse treatment, prevention, and policy. 2012; 7:40.