Unga under 18 år som har ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva – Familjestödsprogram 

En persons matvanor består av flera olika dimensioner: energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform, måltidsordning, med mera. Socialstyrelsen har inom ramen för riktlinjearbetet utarbetat ett kostindex baserat på ett urval av de enkätfrågor som Livsmedelsverket tagit fram som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalitet. Livsmedelsverkets råd utgår från de nordiska näringsrekommendationerna, som bygger på den senaste forskningen och har tagits fram av över hundra experter från alla fem nordiska länder [1].

Socialstyrelsens kostindex kan ge en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet utifrån frågor om hur ofta man äter och dricker sådant som grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur, kaffebröd, choklad, godis, chips och liknande snacks, läsk och saft. Kostindexet tar inte hänsyn till energiintag, det vill säga hur mycket man äter, som också är en viktig del av matvanorna. Personer med ett för högt energiintag har dock ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost. Socialstyrelsen har definierat betydande ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindexet (0–4 poäng av 12 möjliga). Utifrån denna definition har cirka 20 procent av befolkningen ohälsosamma matvanor. Definitionen av ohälsosamma matvanor är densamma för unga.

Ohälsosamma matvanor hos unga bedöms öka risken för övervikt och fetma. ungas matvanor påverkar även riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes, såsom insulinresistens, LDL-kolesterol och blodtryck – både i barndomen och som unga vuxna [2].

Fysisk aktivitet hos barn och unga syftar till att främja den fysiska och mentala hälsan samt den fysiska kapaciteten, och kan möjligen påverka framtida hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar som vuxen [3].

Otillräcklig fysisk aktivitet hos barn och unga 6–17 år definieras som mindre än 60 minuters daglig fysisk aktivitet på en måttlig intensitetsnivå, inklusive mindre än tre tillfällen per vecka med aerob fysisk aktivitet på hög intensitetsnivå och muskelstärkande aktiviteter [3]. Det finns ingen specifik rekommendation om stillasittande för barn och unga, eftersom kunskapen om sambandet mellan stillasittande och ohälsa hos barn och unga är otillräcklig.

Familjestödprogram har fokus på hela familjen och inkluderar vanligen samtal, information och praktiska övningar. Åtgärden är vanligtvis strukturerad och teoribaserad, det vill säga bygger på tydliggjorda antaganden om hur och varför de fungerar och innehåller vissa fördefinierade komponenter. Det kan till exempel innebära att arbeta med motiverande strategier och copingstrategier, samt att uppmana familjen att sätta upp mål för sin förändring samt att arbeta med stimuli-kontroll hos ungdomen. Dessutom kan åtgärden fokusera på att främja en ansvarsfull föräldrastil, som innebär att föräldern ställer krav och sätter upp regler, men genom dialog, där föräldern förklarar varför de förväntar sig ett visst beteende. I arbetet fokuseras också på att relationen till ungdomen ska bygga på känslomässig värme och närhet. Åtgärden kan också fokusera på att stärka ungdomens psykosociala och emotionella utveckling.

För fullständigt underlag, se rekommendation 53 i bilaga Kunskapsunderlag

Kostnad per effekt av åtgärd

Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet. (Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.)