I granskningen ingår tre randomiserade kontrollerade studier som rapporterats i fyra publikationer. Effektmått A, alkoholkonsumtion i volym, omfattar antal standarddrinkar i veckan. Effektmått B, alkoholkonsumtion i frekvens, omfattar antal konsumtionstillfällen i veckan. Effektmått C, intensivdrickande, omfattar andelen individer som konsumerat 5 eller fler drinkar vid ett enskilt tillfälle. Effektmått D, riskbruk av alkohol, omfattar 3 eller fler poäng på AUDIT-C. Slutsatserna för effektmått A baseras på 3 RCT och 1442 individer. Slutsatserna för effektmått B baseras på 3 RCT och 1442 individer. Slutsatserna för effektmått C baseras på 2 RCT och 591 individer. Slutsatserna för effektmått D baseras på 1 RCT och 439 individer.
Fyra vetenskapliga publikationer från tre enskilda RCT identifierades. Den första studien inkluderade unga 14-21 år som besökte en akutmottagning och som screenades positivt på AUDIT. Interventionen bestod av ett kort strukturerat motiverande samtal (MI) 20-30 minuter med en uppföljande 10 minuters stödjande telefonsamtal. Kontrollgruppen bestod av två åtgärder, antingen en broschyr av stödverksamheter i området och ett uppföljningsmöte ett år efter, eller så fick de en broschyr av stödverksamheter i området, ett uppföljningsmöte plus en screening. Uppföljning skedde efter 3 och 12 månader och effektstorlekar från den senare uppföljningen är inkluderad i detta underlag [1]. Den andra studien inkluderade unga 14-18 år med alkoholbruk som besökte en akutmottagning. Två interventioner jämfördes med en kontrollgrupp. Den första interventionen bestod av individuella face-to-face motiverande samtal (MI) som i snitt varade under 37 minuter. Den andra interventionen bestod av webbaserade samtal som i snitt varade under 29 minuter. Kontrollgruppen mottog en broschyr om stödverksamheter i området. Uppföljning skedde efter 3, 6 och 12 månader. Endast effekter som jämförde individuella motiverande samtal med kontrollgruppen användes i detta underlag. Denna studie omfattar utfallen intensivdrickande och riskbruk efter 12 månader [2]. Den tredje studien bygger på samma urval som ovanstående studie fast omfattar utfallen alkoholkonsumtion i volym och frekvens efter 6 månader [3], vilket aldrig har publicerats men begärd av Kohler m.fl. (2015) för att ingå i deras meta-analys [4]. Den sista studien inkluderade unga 13-17 år med alkohol i blod, utandning eller saliv som besökte en akutmottagning. Interventionen bestod av en kort screning och stödjande samtal (MI) på 35-45 minuter. Kontrollgruppen mottog sedvanlig behandling, ett kort rådgivande samtal på 5 minuter och en broschyr över stödverksamheter i området. Uppföljning skedde efter 3 och 12 månader och effektstorlekar från den senare uppföljningen används i detta underlag [5].
Fem systematiska översiktsstudier identifierades vid litteratursökningen som relevanta. Den första översiktsstudien tillika meta-analys (litteratur sökt till juli 2015) behandlade effekten av motiverande samtal för alkoholkonsumtion för unga (upp till 25 år) [6]. Den andra översiktsstudien tillika meta-analys (litteratur sökt till september 2013) behandlade motiverande samtal inom akutmottagningar för unga (13-25 år) [4]. Den tredje översiktsstudien (litteratur sökt till oktober 2014) behandlade korta individuella interventioner för unga (12-25 år) inom akutmottagningar [7]. Den fjärde översiktsstudien (litteratur sökt till april 2011) behandlade korta interventioner för alkoholkonsumtion som används inom akutmottagningar för unga (upp till 21 år) [8]. Den femte översiktsstudien (litteratur sökt till augusti 2015) var SBU:s översiktsstudie om förebyggande metoder för missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (upp till 25 år) [9]. Eftersom ingen av dessa översikter fullständigt överensstämde med målgruppen unga upp till 18 år som använder alkohol eller interventionen (rådgivande samtal som utförts inom sjukvården eller av sjukvårdspersonal), så användes dessa enbart för att identifiera enskilda RCT.
Ytterligare tre RCT-studier identifierades men exkluderades från detta kunskapsunderlag. Den första är en publikation från forskargruppen som genomförde en av de inkluderade studierna [2, 3]. Denna publikation behandlade resultat från 3 och 6 månaders uppföljning, men eftersom samma utfall vid 12-månadersuppföljningen används i detta kunskapsunderlag så exkluderades denna publikation [10]. Den andra studien inkluderade unga 12-17 år på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik som använde olika substanser, men eftersom de inte särskilde de som använde alkohol i analysen exkluderades denna studie [11]. Den tredje studien inkluderade unga 18-19 år med alkoholbruk och som besökte en akutmottagning, men eftersom dessa unga är något äldre än målgruppen för detta kunskapsunderlag (upp till 18 år) så exkluderades denna studie [12]. Den fjärde studien inkluderade unga 12-18 år med rapporterat alkoholbruk som besökte en sjukvårdsinrättning. Eftersom denna studie endast rapporterade uppföljning efter 3 månader och hade en lägre studiekvalitet än de andra så exkluderades den studien [13].
Uppdaterade litteratursökningar gjordes i december 2017 respektive januari 2018, men inga nya studier som var relevanta för frågeställningen identifierades.