I granskningen ingår en randomiserad kontrollerad studie. Effektmått A, alkoholkonsumtion i frekvens, omfattar antal dagar per månad. Effektmått B, alkoholkonsumtion i volym, omfattar antal drinkar per dryckestillfälle. Effektmått C, frekvens av episodiskt intensivdrickande, omfattar antalet gånger som individen druckit 5 eller fler drinkar per tillfälle senaste månaden. Effektmått D, andel med episodiskt intensivdrickande, omfattar andelen som druckit 5 eller fler drinkar vid ett tillfälle. Samtliga effektmått (A till D) baseras på en RCT och 125 personer [1].
Interventionen omfattar ett kort individuellt motiverande samtal 45-60 minuter och en familjekomponent som bygger på programmet Family Check-Up (FCU). FCU innehåller tre komponenter inklusive screening, feedback och en motiverande komponent. Programmets syfte är att stärka föräldrarnas förmåga att identifiera riskbeteenden hos deras barn samt att öka deras motivation för att förändra dessa riskbeteenden. Familjestödskomponenten i denna studie innehöll en entimmes video med diskussionspunkter där den unga och föräldrarna diskuterade inställning till alkohol, nikotin, och droger. En vecka senare erhöll föräldrarna skriftlig feedback från vad som togs upp under träffen. Kontrollgruppen erhöll ett kort individuellt motiverande samtal på 45-60 minuter [1].
Sex systematiska översiktsstudier identifierades vid litteratursökningen som relevanta, men eftersom ingen av dessa översikter fullständigt överensstämde med målgruppen unga upp till 18 år som använder alkohol eller interventionen (rådgivande samtal som utförts inom hälso- och sjukvården eller av personal utbildad inom hälso- och sjukvården), så användes dessa enbart för att identifiera enskilda RCT. Den första översiktsstudien tillika meta-analys (litteratur sökt till mars 2015) behandlade effekten av familjestödsprogram för substansrelaterade utfall för unga mellan 10-19 år [2]. Den andra översiktsstudien (litteratur sökt till augusti 2015) var SBU:s översiktsstudie om förebyggande metoder för missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (upp till 25 år) [3]. Den tredje översiktsstudien (litteratur sökt till april 2011) behandlade korta interventioner för alkoholkonsumtion som används inom akutmottagningar för unga (upp till 21 år) [4]. Den fjärde översiktsstudien tillika meta-analysen (litteratur sökt till september 2006) behandlade effekten av familjestödsprogram för ungas (upp till 16 år) alkoholkonsumtion [5]. Den femte översiktsstudien (litteratur sökt till april 2015) behandlade effekten av kombinerade universella student- och föräldrastödsprogram för alkoholkonsumtion och andra substanser bland unga 11-18 år [6]. Den sjätte översiktsstudien tillika meta-analysen (litteratur sökt till juli 2010) behandlade effekten av universella familjestödsprogram för alkoholkonsumtion bland unga upp till 18 år [7]. Endast en RCT identifierades från dessa översikter. Anledningen till detta var främst att de flesta studierna granskade universella familjestödsprogram där det inte gick att särskilja unga som dricker alkohol och att programmen inte administrerades inom hälso- och sjukvården eller av hälso- och sjukvårdsutbildad personal.
Ytterligare en RCT identifierades där en familjestödskomponent utvärderades för unga 13-17 år som uppsökte en akutenhet för alkoholintoxikation. Denna RCT var dock publicerad på tyska och exkluderades därmed då viktig information från studien inte gick att identifiera [8].
Uppdaterade litteratursökningar gjordes i december 2017 respektive januari 2018, men inga nya studier som var relevanta för frågeställningen identifierades.