I granskningen ingår 3 randomiserade kontrollerade studier (RCT). Slutsatserna baseras på 611 personer för självrapporterad rökfrihet [1-3] och 85 personer för biokemiskt verifierad rökfrihet [1].
I studien av Colby och medarbetare fick deltagarna i interventionsgruppen individuell motiverande samtal (35 minuter) följt av ett kortare motiverande samtal via telefon (15–20 minuter) en vecka efter första samtalet [1]. Jämförelsegruppen fick enkla råd (5 minuter). Interventionsgruppen hade högre andel rökfria (både självrapporterat och biokemiskt validerat utfall) de senaste sju dagarna jämfört med kontrollgruppen både vid tre- och sexmånadersuppföljningen. Dessa resultat var dock inte statistiskt säkerställda när alla deltagare inkluderades i analyserna.
I studien av Lando och medarbetare fick deltagarna i interventionsgruppen enkla råd plus motiverande samtal (15–20 minuter) och uppföljande telefonsamtal [3]. Kontrollgruppen fick endast enkla råd. Kontrollgruppen hade högre andel som var rökfria (självrapporterad för de senaste 30 dagarna), men resultatet var inte statistiskt säkerställt vid varken tre- eller tolvmånadersuppföljningen.
I studien av Lipkus och medarbetare fick deltagarna i interventionsgruppen självhjälpsmaterial och motiverande samtal via telefon vid ett till tre tillfällen (12–15 minuter) [2]. Kontrollgruppen fick endast självhjälpsmaterial. Interventionsgruppen hade högre andel självrapporterade rökfria de senaste sju dagarna, men resultatet var inte statistiskt säkerställt vid varken fyra- eller åttamånadersuppföljningen. Vid fyramånaders uppföljning genomfördes biokemisk verifiering bland självrapporterade icke-rökare, varav hälften visade nikotinnivåer som tydde på att de fortsatt att röka. Bortfallet för den biokemiska verifieringen var dock mycket hög, 60 procent.
Inledningsvis gjordes en litteratursökning efter systematiska översikter. Två relevanta systematiska översikter identifierades vid litteratursökningen [4, 5] och i dessa identifierades de studier som inkluderats i detta kunskapsunderlag. Översikten av Patnode och medarbetare bedömdes ha hög kvalitet och alla ingående studier var tillämpbara i primärvården, men endast två av studierna hade en intervention som motsvarade rådgivande samtal [1, 3]. Översikten av Stanton och medarbetare bedömdes ha hög kvalitet, men de flesta ingående studier var skolbaserade och inte relevanta för hälso- och sjukvården, så endast en ytterligare studie var relevant för det aktuella kunskapsunderlaget [2]. En kompletterande sökning efter RCT-studier genomfördes för att identifiera eventuella relevanta studier som publicerats efter de två översikterna. Inga ytterligare studier med rätt population, intervention, jämförelsegrupp och utfall identifierades. Flera av studierna i sökningen var skolbaserade med begränsad relevans för hälso- och sjukvården [6-10]. Inga studier om snus identifierades.
En uppdaterad litteratursökning gjordes i december 2017. En systematisk översikt som var relevant för frågeställningen identifierades i sökningen [11]. De studier som ingick i översikten och som besvarade frågeställningen ingår dock redan i detta underlag eller exkluderades i förra gallringen p.g.a. andra skäl (såsom fel åldersgrupp, studiepopulationen tillhörde en särskild riskgrupp eller interventionen var skolbaserad och på universell nivå). Inga andra relevanta studier identifierades i sökningen.