Barn och unga 2–17 år som har ohälsosamma matvanor eller som är otillräckligt fysiskt aktiva – Webbaserad intervention
Prioritet enligt rekommendationsskalan
Rangordning 1–10
Åtgärder som hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten antingen bör, kan eller endast i undantagsfall kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna har dokumenterad effekt eller stöd i beprövad erfarenhet. De redovisas i en skala från 1 till 10 efter angelägenhetsgrad. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet och 10 anger åtgärder med lägst prioritet.
Icke-göra
Åtgärder som bör utmönstras ur hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten. Det beror antingen på att det finns underlag för att en åtgärd inte ger någon nytta, att den är påtagligt ogynnsam för individen eller att fyndet av de diagnostiska åtgärderna inte påverkar den fortsatta handläggningen.
FoU (forskning och utveckling)
Åtgärder där det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. Dessa åtgärder bör hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten inte utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Motivering till rekommendation
Beskrivning av tillstånd och åtgärd
En persons matvanor består av flera olika dimensioner: energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform, måltidsordning, med mera. Socialstyrelsen har inom ramen för riktlinjearbetet utarbetat ett kostindex baserat på ett urval av de enkätfrågor som Livsmedelsverket tagit fram som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalitet. Livsmedelsverkets råd utgår från de nordiska näringsrekommendationerna, som bygger på den senaste forskningen och har tagits fram av över hundra experter från alla fem nordiska länder [1].
Socialstyrelsens kostindex kan ge en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet utifrån frågor om hur ofta man äter och dricker sådant som grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur, kaffebröd, choklad, godis, chips och liknande snacks, läsk och saft. Kostindexet tar inte hänsyn till energiintag, det vill säga hur mycket man äter, som också är en viktig del av matvanorna. Personer med ett för högt energiintag har dock ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost. Socialstyrelsen har definierat betydande ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindexet (0–4 poäng av 12 möjliga). Utifrån denna definition har cirka 20 procent av befolkningen ohälsosamma matvanor.
Definitionen av ohälsosamma matvanor är densamma för barn över två år, med vissa undantag (se Livsmedelsverkets hemsida). För barn under fyra år är rekommendationen att frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Med stigande ålder ökas mängden successivt så att de vid fyra år äter cirka 400 gram per dag. Vid 10 års ålder är rekommendationen som för vuxna, nämligen 500 gram per dag. Ohälsosamma matvanor hos barn och unga bedöms öka risken för övervikt och fetma. Barn och ungas matvanor påverkar även riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes, såsom insulinresistens, LDL-kolesterol och blodtryck – både i barndomen och som unga vuxna [2].
Fysisk aktivitet hos barn och unga syftar till att främja den fysiska och mentala hälsan samt den fysiska kapaciteten, och kan möjligen påverka framtida hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar som vuxen [3].
Otillräcklig fysisk aktivitet hos barn och unga 6–17 år definieras som mindre än 60 minuters daglig fysisk aktivitet på en måttlig intensitetsnivå, inklusive mindre än tre tillfällen per vecka med aerob fysisk aktivitet på hög intensitetsnivå och muskelstärkande aktiviteter [3]. Det finns ingen specifik rekommendation om stillasittande för barn och unga, eftersom kunskapen om sambandet mellan stillasittande och ohälsa hos barn och unga är otillräcklig.
Webbaserad intervention för att stödja en beteendeförändring relaterad till matvanor och fysisk aktivitet innebär en personcentrerad åtgärd via internet där interaktionen skräddarsys för den specifika individen. Åtgärden kan innehålla lärandemoduler om livsstil, beteendeförändring och egenvård, där självmonitorering och att sätta upp mål för sin förändring är centrala inslag. Åtgärden kan även kompletteras med behandlarstöd och chatforum med andra deltagare. Interventionen kan även inkludera familjefokuserade komponenter.
Kunskapsunderlag
För fullständigt underlag, se bilaga Kunskapsunderlag
Åtgärdens effekt
- Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av webbaserad intervention på matvanor och fysisk aktivitet.
Biverkningar och oönskade effekter
Ingen av studierna har belyst frågan.
Granskade studier
Studier som ingår i granskningen
Ett antal randomiserade kontrollerade studier identifierades. På grund av variationen i studiernas interventionsinnehåll och -längd, uppföljningstider, kontrollgrupper och utfallsmått har det inte gått att sammanväga studierna. Flera studier har även tveksam relevans, det vill säga barnen, de unga eller föräldrarna har inte identifierats med att ha ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet och vissa studier har allvarliga metodologiska brister. Det vetenskapliga underlaget har därför bedömts som otillräckligt för att kunna bedöma åtgärdens effekt på matvanor och fysisk aktivitet.
Tre studier [4-6], ingick i en systematisk översikt av Rose och medarbetare [7], i en systematisk översikt av Darling och medarbetare [8] identifierades en studie [9], och 5 studier identifierades från en sökning efter primärstudier [10-14]. Ett antal relevanta systematiska översikter identifierades, men tillförde inte någon ytterligare information [15-21]. Sex av studierna fokuserade på familjen eller att föräldrarna var delaktiga i interventionen på något sätt [6, 10-14]. Tre av studierna vände sig bara till barnet eller ungdomen [4, 5, 9].
Patrick och medarbetare genomförde en fyrarmad studie som testade en webbaserad intervention, webbaserad intervention med tillägg av textmeddelanden, webbaserad intervention med tillägg av gruppbaserade sessioner jämfört med sedvanlig behandling [6]. Deltagarna var barn och unga 12–16 år, som hade risk för diabetes, och deras föräldrar. Studien pågick i 12 månader och avviker i längd från övriga studier, som pågick i medeltal 2–3 månader. Frukt och grönsaker mättes med en kostenkät och MVPA med en 7-dagars recall vid interventionens slut (12 månader). Studien har brister i randomiseringsförfarandet, blindning och bortfall.
Catenacci och medarbetare jämförde en familjebaserad intervention antingen levererad via webb eller via en ”workbook” [10]. Deltagarna (barn 8–12 år) fick även en stegräknare och uppmanades att successivt öka antalet steg per dag. De fick även rådet att minska sitt energiintag motsvarande 100 kcal/dag. Studien hade inga särskilda inklusionskriterier för matvanor och fysisk aktivitet och inga utfall på matvanor mättes samt att barnen nådde redan 60 minuter per dag av MVPA vid baslinjen. Det finns rapporteringsbrister vad gäller randomiseringsförfarandet och blindning och bortfallet skiljde sig åt mellan grupperna.
Studien av Nollen och medarbetare, som inkluderade flickor 9–14 år gamla från ett socioekonomiskt svagt område pågick 12 veckor och utvärderade sötade drycker, frukt och grönsaker som ett samlat mått med en kostenkät och skärmtid direkt efter interventionens slut [9].
Deltagarna hade ett medelintag av 2,5 portioner frukt och grönsaker per dag och 1 glas sötade drycker per dag. Studien var en pilotstudie med knapphändig rapportering av genomförande och analys.
En studie av Cullen och medarbetare inkluderade 12–17-åringar (några ytterligare inklusionskrav fanns inte). Endast 4 procent av deltagarna nådde 60 minuters fysisk aktivitet per dag och 14 procent nådde minst 5 portioner frukt och grönsaker per dag vid baslinjen. Interventionen pågick 8 veckor och mätte frukt och grönsaker och fysisk aktivitet direkt efter interventionen, men det finns frågetecken kring validiteten på frågorna, samt brister som rör selektions- och bortfallsbias [5].
Schoffman och medarbetare jämförde två webbinterventioner, där den ena hade familjefokus och den andra riktade sig till barnet och föräldrarna individuellt [11]. Studien var en pilotstudie och upplägget är mindre relevant för frågeställningen. Inklusionskriterie var föräldrar som inte nådde rekommendationen för fysisk aktivitet och deras barn 9–12 år. Frukt, grönsaker, sötade drycker och snabbmat mättes med en kostenkät, MVPA med accelerometer och antal steg med en stegräknare vid interventionens slut.
En studie av Byrd-Bredbenner och medarbetare inkluderade föräldrar och deras 2–6-åriga barn [12]. Studien hade inga särskilda inklusionskriterier för matvanor och fysisk aktivitet. Den webbaserade interventionen innehöll moduler som fokuserade på både matvanor och fysisk aktivitet, som genomfördes stegvis. Bortfallet i studien var mer än 50 procent och det finns frågetecken kring validiteten på enkätfrågorna om frukt- och grönsaker, sötade drycker och fysisk aktivitet.
En studie av Knowlden och medarbetare vände sig till mammor och deras 4–6-åriga barn [14]. Även i denna studie var ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet inte ett inklusionskiterie. Den webbaserade interventionen fokuserade på både matvanor och fysisk aktivitet. Det finns rapporteringsbrister i studien och tveksamheter kring validiteten av frågorna om frukt och grönsaker och fysisk aktivitet. I studien ställdes frågor om antalet glas av osötad dryck som barnet intar, men inte antalet glas av sötade drycker. Studien har följt upp deltagarna 1, 12 och 24 månader efter interventionen slut.
Nyström och medarbetare erbjöd en smartphone-baserad intervention till föräldrar och deras 4-åriga barn [13]. Interventionen bygger på social kognitiv teori och beteendeförändringsstrategier med 12 teman för att förändra ohälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Barnen identifierades i registret över hela befolkningen i Sverige. Inklusionjskriteriet var alla 4-åringar i Östergötland. Inga inklusionskriterier sattes upp relaterade till matvanor eller fysisk aktivitet. Av 3 368 barn var det 315 barn som randomiserades till antingen interventions- eller kontrollgruppen. Frukt, grönsaker, godis och sötade drycker följdes upp direkt efter avslutad intervention genom att föräldrar skickade foton på allt som deras barn ätit under 4 dagar tillsammans med en beskrivning via sms och email (validerad), samt MVPA och stillasittande mätt med accelerometer. En subgruppsananalys finns för barn med ett högre fettmasseindex, men resultatet presenteras endast som ett samlat utfall (frukt, grönsaker, godis, sötade drycker, MVPA och stillasittande).
En studie genomfördes i skolmiljö (barnen var 12–13 år) och hade lärare som samordnade insatsen [4]. Interventionen, som pågick 10 veckor, riktade sig dock till enskilda individer och även en subgrupp som inte nådde rekommendationerna för matvanor och fysisk aktivitet och har därför viss relevans. Ezendam och medarbetare följde upp deltagarna 4 månader och 2 år efter randomiseringen och utvärderade intag av frukt, grönsaker, sötade drycker och snacks med en 24-timmars recall och validerad kostenkät, samt minst 60 minuters MVPA med en validerad enkät och antal steg per vecka med stegräknare [4]. Studien har hög kvalitet, men har vissa brister i blindning och baslinjeskillnader.
Information som saknas i studierna
Flera av studierna följer upp deltagarna direkt efter avslutad intervention så det saknas information från längre uppföljning. Flera av studierna hade också få deltagare och var av pilotkaraktär.
Referenser
- Livsmedelsverket. Nordic Nutrition recommendations 2012. Hämtad 2017-09-25 från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf.
- Laitinen, TT, Pahkala, K, Magnussen, CG, Viikari, JS, Oikonen, M, Taittonen, L, et al. Ideal cardiovascular health in childhood and cardiometabolic outcomes in adulthood: the Cardiovascular Risk in Young Finns Study. Circulation. 2012; 125(16):1971-8.
- Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och unga. Hämtad 2017-09-11 från http://www.yfa.se/2016/08/rekommendationer-om-fysisk-aktivitet-for-barn-och-unga/.
- Ezendam, NP, Brug, J, Oenema, A. Evaluation of the Web-based computer-tailored FATaintPHAT intervention to promote energy balance among adolescents: results from a school cluster randomized trial. Arch Pediatr Adolesc Med. 2012; 166(3):248-55.
- Cullen, KW, Thompson, D, Boushey, C, Konzelmann, K, Chen, TA. Evaluation of a web-based program promoting healthy eating and physical activity for adolescents: teen choice: food and fitness. Health Educ Res. 2013; 28(4):704-14.
- Patrick, K, Norman, GJ, Davila, EP, Calfas, KJ, Raab, F, Gottschalk, M, et al. Outcomes of a 12-month technology-based intervention to promote weight loss in adolescents at risk for type 2 diabetes. J Diabetes Sci Technol. 2013; 7(3):759-70.
- Rose, T, Barker, M, Maria Jacob, C, Morrison, L, Lawrence, W, Strömmer, S, et al. A systematic review of digital interventions for improving the diet and physical activity behaviors of adolescents. Journal of Adolescent Health. 2017.
- Darling, KE, Sato, AF. Systematic review and meta-analysis examining the effectiveness of mobile health technologies in using self-monitoring for pediatric weight management. Childhood Obesity. 2017; 13(5):347-55.
- Nollen, NL, Mayo, MS, Carlson, SE, Rapoff, MA, Goggin, KJ, Ellerbeck, EF. Mobile technology for obesity prevention: a randomized pilot study in racial- and ethnic-minority girls. Am J Prev Med. 2014; 46(4):404-8.
- Catenacci, VA, Barrett, C, Odgen, L, Browning, R, Schaefer, CA, Hill, J, et al. Changes in physical activity and sedentary behavior in a randomized trial of an internet-based versus workbook-based family intervention study. J Phys Act Health. 2014; 11(2):348-58.
- Schoffman, DE. Enhancing Parent-child communication and promoting physical activity and healthy eating through mobile technology: A randomized trial. US: ProQuest Information & Learning; 2017.
- Byrd-Bredbenner, C, Martin-Biggers, J, Povis, GA, Worobey, J, Hongu, N, Quick, V. Promoting healthy home environments and lifestyles in families with preschool children: HomeStyles, a randomized controlled trial. Contemp Clin Trials. 2018; 64:139-51.
- Nystrom, CD, Sandin, S, Henriksson, P, Henriksson, H, Trolle-Lagerros, Y, Larsson, C, et al. Mobile-based intervention intended to stop obesity in preschool-aged children: the MINISTOP randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2017; 105(6):1327-35.
- Knowlden, AP, Conrad, E. Two-Year Outcomes of the Enabling Mothers to Prevent Pediatric Obesity Through Web-Based Education and Reciprocal Determinism (EMPOWER) Randomized Control Trial. Health Educ Behav. 2017:1090198117732604.
- Schoeppe, S, Alley, S, Van Lippevelde, W, Bray, NA, Williams, SL, Duncan, MJ, et al. Efficacy of interventions that use apps to improve diet, physical activity and sedentary behaviour: a systematic review. Int J Behav Nutr Phys Act. 2016; 13(1):127.
- Ajie, WN, Chapman-Novakofski, KM. Impact of computer-mediated, obesity-related nutrition education interventions for adolescents: a systematic review. J Adolesc Health. 2014; 54(6):631-45.
- Chen, JL, Wilkosz, ME. Efficacy of technology-based interventions for obesity prevention in adolescents: a systematic review. Adolesc Health Med Ther. 2014; 5:159-70.
- Hammersley, ML, Jones, RA, Okely, AD. Parent-Focused Childhood and Adolescent Overweight and Obesity eHealth Interventions: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Med Internet Res. 2016; 18(7):e203.
- McIntosh, JRD, Jay, S, Hadden, N, Whittaker, PJ. Do E-health interventions improve physical activity in young people: a systematic review. Public Health. 2017; 148:140-8.
- Quelly, SB, Norris, AE, DiPietro, JL. Impact of mobile apps to combat obesity in children and adolescents: A systematic literature review. J Spec Pediatr Nurs. 2016; 21(1):5-17.
- Hodder, RK, Stacey, FG, Wyse, RJ, O'Brien, KM, Clinton-McHarg, T, Tzelepis, F, et al. Interventions for increasing fruit and vegetable consumption in children aged five years and under. The Cochrane database of systematic reviews. 2017; 9:Cd008552.
Hälsoekonomiskt underlag
Kostnad per effekt av åtgärd
Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet.
Tillståndets svårighetsgrad
Kontakta oss
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se