En persons matvanor består av flera olika dimensioner: energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform, måltidsordning, med mera. Socialstyrelsen har inom ramen för riktlinjearbetet utarbetat ett kostindex baserat på ett urval av de enkätfrågor som Livsmedelsverket tagit fram som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalitet. Livsmedelsverkets råd utgår från de nordiska näringsrekommendationerna, som bygger på den senaste forskningen och har tagits fram av över hundra experter från alla fem nordiska länder [1].
Socialstyrelsens kostindex kan ge en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet utifrån frågor om hur ofta man äter och dricker sådant som grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur, kaffebröd, choklad, godis, chips och liknande snacks, läsk och saft. Kostindexet tar inte hänsyn till energiintag, det vill säga hur mycket man äter, som också är en viktig del av matvanorna. Personer med ett för högt energiintag har dock ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost. Socialstyrelsen har definierat betydande ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindexet (0–4 poäng av 12 möjliga). Utifrån denna definition har cirka 20 procent av befolkningen ohälsosamma matvanor.
Definitionen av ohälsosamma matvanor är densamma för barn över två år, med vissa undantag (se Livsmedelsverkets hemsida). För barn under fyra år är rekommendationen att frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag, gärna vid varje måltid. Med stigande ålder ökas mängden successivt så att de vid fyra år äter cirka 400 gram per dag. Vid 10 års ålder är rekommendationen som för vuxna, nämligen 500 gram per dag. Ohälsosamma matvanor hos barn och unga bedöms öka risken för övervikt och fetma. Barn och ungas matvanor påverkar även riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes, såsom insulinresistens, LDL-kolesterol och blodtryck – både i barndomen och som unga vuxna [2].
Fysisk aktivitet hos barn och unga syftar till att främja den fysiska och mentala hälsan samt den fysiska kapaciteten, och kan möjligen påverka framtida hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar som vuxen [3].
Otillräcklig fysisk aktivitet hos barn och unga 6–17 år definieras som mindre än 60 minuters daglig fysisk aktivitet på en måttlig intensitetsnivå, inklusive mindre än tre tillfällen per vecka med aerob fysisk aktivitet på hög intensitetsnivå och muskelstärkande aktiviteter [3]. Det finns ingen specifik rekommendation om stillasittande för barn och unga, eftersom kunskapen om sambandet mellan stillasittande och ohälsa hos barn och unga är otillräcklig.
Webbaserad intervention för att stödja en beteendeförändring relaterad till matvanor och fysisk aktivitet innebär en personcentrerad åtgärd via internet där interaktionen skräddarsys för den specifika individen. Åtgärden kan innehålla lärandemoduler om livsstil, beteendeförändring och egenvård, där självmonitorering och att sätta upp mål för sin förändring är centrala inslag. Åtgärden kan även kompletteras med behandlarstöd och chatforum med andra deltagare. Interventionen kan även inkludera familjefokuserade komponenter.