Behandling med läkemedel mot extrapyramidala biverkningar

Status: Gäller

Senast uppdaterad: 2018-09-26

Verksamhetsområde

hälso- och sjukvård

Indikatortyp

resultat

Kvalitetsområde

kunskapsbaserad säker

Indikatorområde

psykiska sjukdomar och beteendestörningar

Riktlinjeområde

schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Mått

Andel av personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som behandlats med läkemedel med antikolinerg effekt mot extrapyramidala biverkningar samtidigt som de behandlas med antipsykotiska läkemedel.
Enhet: Procent.

Syfte

Användande av antipsykotiska läkemedel kan ge extrapyramidala biverkningar. Biverkningarna kan minskas av behandling med läkemedel med antikolinerg effekt. Med de läkemedel och behandlingsstrategier som finns inom modern antipsykotisk läkemedelsbehandling behöver inte patienten acceptera extrapyramidala biverkningar som en del av behandlingen. För att undvika eller minska dessa biverkningar är det möjligt att dels sänka läkemedelsdosen, dels byta läkemedel om dossänkning inte går att genomföra på grund av risk för återinsjuknande. Ett sätt att synliggöra om patienter ändå får extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling är att mäta förskrivning av antikolinerga läkemedel.

Önskvärt värde

lågt

Teknisk beskrivning

Täljare

Personer enligt nämnaren som hämtat ut antikolinerga läkemedel och antipsykotiska läkemedel på recept vid minst två tillfällen inom 365 dagar efter vårdtillfället.

Från gruppen antipsykotiska läkemedel skall litium (N05AN) exkluderas.

Neuroleptika

N05A

Trihexyfenidyl

N04AA01

Biperiden

N04AA02

Nämnare

Personer 18 år eller äldre som vårdats med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och hämtat ut antipsykotiska läkemedel på recept minst 2 gånger inom 365 dagar efter vårdtillfället.

Diagnosuppgiften över schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kommer antingen från ett vårdtillfälle i sluten vård eller i öppen specialiserad vård. Personens första vårdtillfälle selekteras (exempelvis under ett kalenderår). Utskrivningsdatum (om vårdtillfället sker inom den slutna vården) eller besöksdatum (öppen specialiserad vård) utgör startdatum för att hämta information om personens läkemedelsuttag. Utskrivningsdatum eller besöksdatum utgör startpunkt för att hämta information om personens läkemedelsuttag.

Paranoid schizofreni

F200

Hebefren schizofreni

F201

Kataton schizofreni

F202

Odifferentierad schizofreni

F203

Schizofrent resttillstånd

F205

Schizofreni, simplexform

F206

Annan specificerad schizofreni

F208

Schizofreni, ospecificerad

F209

Kroniska vanföreställningssyndrom

F22

Akuta och övergående psykotiska syndrom

F23

Schizoaffektiva syndrom

F25

Andra icke-organiska psykotiska störningar

F28

Ospecificerad icke-organisk psykos

F29

Standardisering

Åldersstandardiserade värden.

Grund för geografisk indelning

patientens folkbokföring (län)

Redovisningsnivå

Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland.

Redovisningsgrupper

Kön, ålder.

Datakällor

Patientregistret och läkemedelsregistret (Socialstyrelsen). Nationell datakälla finns för specialiserad psykiatrisk vård, kontinuerlig insamling.

Felkällor

Personer med diagnosen schizofreni som inte vårdats i specialiserad vård under studerad tidsperiod ingår inte i redovisningen. Läkemedel som förskrivs till patienten men som inte hämtas ut av patienten finns inte i läkemedelsregistret, liksom läkemedel dispenserade från läkemedelsförråd (rekvisitionsläkemedel). Uppgifter över andel läkemedel som försäljs till vården i förhållande till den andel som förskrivs till patienten, kan ge bild av en möjlig underskattning av läkemedelsanvändningen i respektive landsting då uppgifterna baseras på läkemedelsregistret (källa: statistiksystemet Concise).

Publicering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Kontakta oss

Har du frågor eller synpunkter om indikatorer? Kontakta oss på digitala-nationella-riktlinjer@socialstyrelsen.se