Körtelfeber

Den kliniska bilden är starkt korrelerad till ålder. Tonåringar och unga vuxna får oftast hög feber, uttalad trötthet, halsont med kraftigt svullna och belagda tonsiller samt förstorade lymfkörtlar. Efter tonåren är feber och lymfkörtelsvullnad utan andra halssymtom, den s.k. septiska formen, inte ovanligt. Ibland svullnar tonsillerna så kraftigt att det blir svårt att få i sig tillräckligt med vätska, vilket kan medföra några dagars sjukhusvård för dropp. Komplikationer är sällsynta, men hematologiska och neurologiska följd-tillstånd kan förekomma. Ibland kan mjälten vara förstorad i samband med körtelfeber. Prognosen vid körtelfeber är god och infektionen läker nästan alltid utan men. Det finns ingen specifik behandling, men NSAID kan prövas symtomatiskt. Steroider kan prövas vid sällsynta allvarliga komplikationer. Tiden till återvunnen funktion varierar med den insjuknades ålder. Generellt tar det längre tid att återfå normal funktion ju äldre man är. Feber och eventuella halssymtom vid körtelfeber försvinner som regel inom två veckor, men därefter är det vanligt med en uttalad trötthet som påverkar allmäntillståndet i ytterligare en till två veckor. Diagnosen bör säkerställas med adekvat provtagning. Även vid klinisk misstanke kan provtagning behöva upprepas, men diagnosen bör kunna vara verifierad inom två veckor.

Körtelfeber kan för tonåringar och unga vuxna medföra hög feber, uttalad trötthet, halsont med kraftigt svullna och belagda tonsiller samt förstorade lymfkörtlar. Efter tonåren är feber och lymfkörtelsvullnad utan andra halssymtom, den s.k. septiska formen, inte ovanligt. Tillståndet kan även medföra nedsatt fysisk uthållighet.

Vid Körtelfeber kan patienten få svårigheter att genomföra flera komplicerade uppgifter samtidigt.

• Information om Körtelfeber hos Socialstyrelsen